Det är väldigt långt till Kanada, det tycker både barnbarnets mamma och mormor.
Här gosar han med mig.
I morgon far barnbarnet vidare. Ner genom Europa, tillsammans med kompisar. Sedan tillbaks till stora staden Toronto.
Vi har redan börjat sakna honom. Varför gör barnbarn så här, undrar matte. Storebror har bosatt sig på Filippinerna...
Matte kan inte låta bli att visa de här båda bilderna (fast hon inte hade tänkt göra det) för hon blir så glad när hon ser dem. Mattes barn och barnbarn
Här rensar dom i sitt trädgårdsland. När matte också rensat en stund övergick hon till att fotografera.
Eftersom jag inte fick vara i landet och äta nästan-mogna jordgubbar, så ville jag åka hem.
Vi åkte förstås hem då, och där mötte Maxi oss. Han ser rentav lite farlig ut, men det är bara så att han jamar och jabbar och har sig och vill att matte ska gosa med honom när hon nu varit borta så länge! Han är en sötis. :)
Godt dere dro når du ville det. Sånne puser maser veldig, de må jo skjønne at der er deg det skal dreie seg om ;)
SvaraRaderaJa, när jag nu inte fick äta upp jordgubbarna så... och så ville jag ju hem till mina katter... ;)
RaderaKasper
Oj, din mattes barnbarn är nog mer av en globetrotter än vad jag är efter Växjö-resan förstår jag nu. Toronto låter rysligt långt bort! // Arlo
SvaraRaderaDet ÄR långt bort. Och bröderna har faktiskt ett helt halvt jordklot emellan sig!!!
RaderaOch väldigt långt till både mamma och mormor.
Kasper
Den kattbilden är nog den häftigaste jag sett!
SvaraRaderaJa, den är ju klart lite annorlunda. :)
RaderaBerit E
Du har alltså samma problem som jag. De flesta av min 7 barnbarn bor i Stockholm, så vi kan inte träffas så ofta. De har ju lyckats förära mej 6 barnbarns barn också. Det enda av dom, som jag har lättare att besöka är ett barnbarns barn, som bor i Eslöv. Om du är lite bevandrad i den skånska geografin, så kan du se, att eftersom vi bor i Helsingborg, så är det inte så himla långt till honom.
SvaraRaderaMaxi ser ju rentav farlig ut. Nästan som om han hör till en häxa. Hehe!
Sv: Det var ju roligt att du tyckte om mina dörrar i trissen. Jag kikade på dina också och de är ju bra.
Kram/Gilla
Hehehe - hör till en häxa... inte utan att du har lite rätt, tror jag...
RaderaIbland är det svårt nog att få till det, när avståndet bara är ett par mil. Men då finns åtminstone möjligheten alltid där. Ett litet barnbarnsbarn har jag i alla all på nåbart avstånd. :)
Trevligt att se dig här!
Berit E
Vilka mysiga bilder på barn och barnbarn! Dom gillade vi skarpt! Och bilden på Maxi blev vi lite rädda för först, men sen gillade vi den med :-)
SvaraRaderaNär de suttit så där en stund kunde jag inte låta bli att fota. De är alltid så himla söta tillsammans.
RaderaBra att ni gillade Maxibilden, för det är Maxi värd, hälsar Kasper. :)
(Hoppas Malte får hjälp av nya medicinerna.)
Berit E
Härligt att ni hann träffas innan han for vidare med sina kompisar. Jag förstår att du jade bråttom hem till katterna när du inte fick plocka jordgubbarna. Maxi ser ju ut som rena vildkatten på den bilden! Nästan så jag blev rädd... Kramis!
SvaraRaderaFörresten så blev jag riktigt glad att födelsedagshälsningen kom på rätt dag! Jag vet ju att din matte är en nattuggla så det kunde ju lika gärna ha blivit nästa dag... Kramis!
Radera...och ändå ville Maxi ju bara att matte skulle gosa med honom! Han gör så där då, ställer sig på baktassarna och jabbar i luften. Och bräker - för hans jamar är närmast bräkningar. :)
RaderaVisst var det schysst att vi klarade rätt dag, med en minuts marginal.
Glömde ju säga - klart vi hann träffa barnbarnet, han var i Sverige 10-11 dagar, även om 7 av dem tillbringades på Gotland.
RaderaFörstår att du la ut bilderna - oemotståndligt härliga! Men h u r ser Maxi ut...! Skräckinjagande, tänker jag, hehe. Riktigt lyckat med klorna lite suddiga och liksom förstorade :-) Det ä r väldigt långt till Kanada! Varför måste alla dra så långt bort...??
SvaraRaderaBilderna är fina - men i bloggen gjorde jag dem väldigt små - de är ju mer privata än de jag brukar publicera. De har en så fantastiskt fin kontakt, mor och son.
RaderaJa, varför så långt bort - den ena för dyknings skull (på Filippinerna)den andra för att det gäng han kom i kontakt med på nätet och började jobba med (spelutveckling) bodde lite varstans i världen, bästa samordnade etableringsmöjligheten fanns i Kanada. Inte klokt egentligen - han är bara 20 år!!!
Maxi stod på bakbenen och jabbade (som vanligt) så det var bara att rikta kameran rakt ner. När jag nu hade den i handen. :)
Berit E
Liiiiite åt samma håll som Maxi gör Petrus här när han tycker att matten ska ägna sig åt honom :)
SvaraRaderaJordgubbar..... JÄTTEgott har jag upptäckt! Men se'n läste matten ngt om jordgubbar och njurar, så jag får bara smaka lite om hon ngn gång köper.
Persika får jag i alla fall, tack och lov!
Matten hälsar det är jättefina bilder på barn och barnbarn! (Kan erkänna jag inte helt förstår mig på det.....)
Krya på dig nu, säger jag också eftersom vi läst baklänges.
(Avd. Slarvmatte här)
Assar
Bräkmaxi är väldigt enträgen. :) Jabbar och bräker tills något händer. Han är bra att hamra på fönster och dörrar också. :)
RaderaJag brukar få en liten sötpaprikabit ibland, det är gott. Gurka är inget vidare, men lite blomkål duger. Men inte morot. Jag är konstig, säger matte. Persika/nektarin har jag nog aldrig fått, men nu ska jag få smaka, lovar matte. Så tack, Assar, för tipset.
(Barn- och barnsbarnsbilderna är så här små, för att matte tycker att de känns väldigt privata. Själv tittar hon på dem riktigt stora. :)
Dom är såna sötisar.
Kasper