No one is perfect...

... inte ens en ny Clio. Kaspers bur går inte att använda alls, varken i baksätet eller bagageutrymmet. Oavsett hur jag fäller och flyttar och står i. Den är helt enkelt för stor. Och bilens linjer inklusive dörrarnas för svepande och skönt strömlinjeformade. Hrm...
Ny lösning ska hittas. Finns rätt många varianter på nätet. Men först ska kollas hos lokala handeln.

Så här ser den ut - hehe, på mina dammiga och stundom leriga grusvägar blir den snart ett konstant dåligt samvete. Den var en gång bourgognefärgad...

Märkligt - jag minns när alla bilar hade små rutor, sedan blev de större och större. Nu tycks trendvinden ha vänt.
Bilen lever sitt eget liv tycks det mig. Har jag "nyckeln" i t.ex. fickan låser den upp sig själv när jag närmar mig. Bara att kliva in, trycka på en knapp och köra. Glad att den åtminstone låter mig växla själv. När jag så småningom kliver ur - med "nyckeln" fortfarande orörd i fickan - så låser den sig så snart jag flyttar mig lite ifrån den. Blinkar två gånger, fäller in backspeglarna och faller i sömn. Tills jag åter närmar mig...
Färddator (ska lära mig den så småningom) och GPS m.m. betyder en förfärande massa knappar, skärmar och möjligheter. Fast prio ett är att ordna för trygg och rimligt bekväm färd för Kasper.

Kasper brukar få hälsa på en del av de hundar som passerar på vägen, sådana han och jag känner. Den här lilla cairnterriern (för visst är det väl en sån) lär vi oss aldrig namnet på, Han är rätt mysig, fast skäller vilt på Kaspers katter.

Filip har upptäckt att det luktar och smakar rätt gott om en del kattleksaker. Kattmynta. Så han placerar sig helt enkelt mitt ibland dem.

Dags att endera dan byta ut mina avbladade tomatplantor mot de växter som ska övervintras i gröna/blå rummet. Körsbärstomaterna smakar förvånansvärt lite, de andra både mer och bättre. Borde vara tvärtom, kan man tycka.

Och tiden bara går och går...

Kasperia
Dagarna går och matte säger att just bloggen, den har hon inte tid med. Hur kan man prioritera så fel, undrar jag. Att jag begått årets schamponering och en borstning och kamning som nästan inte var av denna världen, det behöver hon ju inte blogga om. Men att hon torkat godis tycker jag är viktigt. Det tycker Filip också.

Att hon för gott sagt Hej då till våran gamla Clio kan ju vara värt att berätta. Försäkringsbolaget löser in den, till mattes häpnad med 12000 kronor mer än hon trodde. Visserligen går 3000 bort i självrisk, men i alla fall. Bra! Här står den nu som skrot hos Bilia. Där matte för 12 år sedan köpte den, ny.

Jag får snart åka i en ny Clio, fast den har visst en annan färg. Det börjar bli panik, om två dagar vill inte matte ha hyrbilen kvar, för då kommer den att bli väldigt dyr att ha stående här hemma. Och nya Clion är tydligen fortfarande kvar i Göteborg. Grrr.... Det här kan bli riktigt besvärligt.

Vi har letat svamp utan att hitta en enda. Matte har träffat folk, och gjort en massa konstigt.  En del människor har varit väldigt trevliga, men trevligast av alla var förstås min "mostra", hon som bor i Dalarna. Hon blev väldigt förtjust i nya gröna/blå rummet! Och visst klär hon utomordentligt bra i det. :D

Här har vi en liten konversation, två av mina katter och jag. Vi diskuterar matte - är inte helt nöjda med henne. Ibland får vi vänta en stund, innan hon lyder oss!!! 

Inget under då, att jag deppar ihop ibland...

...fast då brukar jag tala om vad jag tycker!

Men väldigt ofta, faktiskt för det mesta, är jag förstås en nöjd och glad hund. :)

I morgon hoppas jag verkligen att matte får ändan ut vagnen eller vad det heter, så att vi kan besöka er allihop! Lite koll har vi, men kommentarer har det ju inte blivit några alls. Skrotmatte!!!! Fast visst ja, jag skulle ju vara glad... :)

Det där med bilar...

Nu var det dags. jag och matte for iväg hit.

Inte minsta respekt visade dom för min bil, så jag tog och skällde ut dom! 

Matte bara åkte dit med den, utan att åka till verkstad först. Fast hon hört att något inte var riktigt som det skulle. Tänkte, att det märker väl dom!! Fast hon sa förstås inget...

DOM sa däremot nåt. Han som besiktigade ropade på matte och pekade. Bilen var lite upphissad. Fjäderbrott. Ombesiktning. Dessutom klagade dom på vindrutespolaren. På hemvägen körde vi in till Mekonomen. Och träffade faktiskt bl.a. Robban, som tittat på bilen för några år sedan.

Dom pratade, killarna på Mekonomen och matte. Enades om att det var bäst att byta båda fjädrarna fram, och dessvärre även kamrem. Dom behöver ha bilen hela dan. Betyder hyrbil. Men då sa en av killarna att 650 kronor - nä, det ska vi fixa på nåt sätt. Så det nästan trixade dom bort. Och Robban sa att just han ville ta hand om bilen, för han har tidigare jobbat på en Renault märkesverkstad och kände väldigt väl till min Clio.

Men det här blir en affär om nästan 12 000 spänn.  Håhåjaja - nu får vi suga på ramarna, sa matte. Okej, bara hon inte ger sig på mina!!!! Kan berätta att det här inte alls gör matte glad.


På hemvägen stannade vi i alla fall vid härliga Yngern. Matte väckte den här gynnaren som låg och sov mitt på vägen, så att han rasslade iväg. Kopparödla. Dummer!

,

På stranden såg matte nåt - oh, en fjäder!!! Precis en sån som gått sönder i min bil, fast den här var blå och finare!!!

Närapå att hon tänkte ta med sig hästen med underrede, men jag hejdade henne. Inte tjuva barnens grejer...  Själv badade jag, och rullade.

Ni ser va, att jag också har ganska långa ben, när pälsen är blöt och inte helt skymmer sikten. :)

Matte såg höstens första riktigt guldgula träd, jag brydde mig inte så mycket.

Och nu måste matte gå och suga på ramarna, säger hon. 

Hon är hungrig. Jag tänker gå och gömma mig! 

Godisresultat m.m.

Gott blev resultatet av premiärtorkningen, åtminstone enligt Kasper. Jag tycker också att det ser bra ut, men konstaterar att man bör byta plats på de översta och understa ollorna efter halva torktiden.
Nåja, jag tömde de båda nedersta och lät de andra gå ytterligare någon timme.

Det här blir riktigt bra. Kasper kommer även i år att kunna leta godis i snön, det ska säkert gå att hitta en och annan blommande tall och buske också. :)



Maxi fick självklart smaka - han godkände, hade ju redan gått igång på doften.. :) Myse nobbade.

Några vardagsglimtar

I lördags snodde Kasper åt sig ett nikotintuggummi från småschnauzrarnas matte, hon hade inte stängt sin väska - men han svalde det inte och vi märkte det snabbt. Förmodligen inte bästa dietgodiset. Modiga Filip kom fram och hälsade.

Frånsett mörkret känns det mesta bra. Vinterdäcken stuvades - torra - in i bilen i går, byts i morgon tisdag. Samtidigt ska kyla slå till!

Tandläkarbesöket resulterade i betyget MVG. Nästa besök om ett år. Jag klarade alltså besiktningen ungefär lika bra som bilen.

En ny omgång loggspaket är travade i hallen, 22-23 paket.

Det blåste tydligen upp till 18 sekundmeter i byarna, i går. De flesta träd tycks fortfarande stå upp, och strömmen fick jag behålla.

Det brinner gott i kaminen.

Elräkningen för oktober meddelar att jag använt 14,7 procent mindre el än motsvarande månad förra året. Tack för den milda hösten.

Å andra sidan har det regnat så pass att vattnet från min djupborrade brunn inte längre känns fräscht - det luktar unket. Normalt har jag väldigt friskt, gott vatten. Men nu kokas till både mig och djuren. Tänk, en så bra uppfinning vattenkokaren ändå är!

Jag brände vid en potatisgratäng i går, när jag skulle värma upp den. Rejält. Fick kasta.

Jag och nyaste grannen har gjort en skojig internetbeställing tillsammans.

Jag gör djupdykningar i tvättunnan - snart är den tömd. Tillfälligt.

Nu ska  jag och Kasper ta en sista liten runda, sedan sover vi! :)
Natti!

En lättnadens suck :)

Dags för den årliga besiktningen. Inte blev det av att lämna bilen på översyn och service innan, så aningen osäkert kändes det.
Och dyra verkstadsräkningar - nej i synnerhet inte just nu!

Bilen blev godkänd, inte ens ett litet påpekande. :)

Kasper gillar som vanligt inte främmande miljöer, stresskäller en hel del. Bara vänliga människor som själva hade hund gjorde väntetiden riktigt trevlig. Även för Kasper som fick sig flera trevliga pratstunder. :D

Gammal bild, men samma bilprovning, samma bil och samma Kasper. :)

Att besiktningen gav mig anledning att skjuta upp det tandläkarbesök jag kallats till kändes nästan som bonus. Men jag är ändå rädd att den besiktningen inte faller riktigt lika väl ut.

Trist är att jag av misstag råkade sätta igång en uppgradering till Windows 8.1. Favoritwebbläsaren (Internet Explorer) slutade fungera tillsammans med SVT, Den vägrar göra något åt sig, säger i princip att "jag är senaste versionen och fungerar utmärkt".  Det gör den också, i alla andra sammanhang, såvitt jag kan se.
SVT:s support o kundservice är kontaktad. Till den verkan det hava kan.

I övrigt härskar friden. Hund och katter sover och snusar förnöjt, i kaminen brinner det vackert och i lilla specialdatorhörnan är det varmt och gott.

I förrgår bar jag in och travade 23 loggspaket mot skorstensstocken i hallen. 230 kg, det är en väldig massa värme det. Utanför väntar ytterligare 292 paket. Härligt! 2920 kg!

Här finns några av dem i kaminen. Det här med loggs underlättar verkligen min vinter. 

Bil o bad

Kasperia

Hamnade på stället där dom snor bilar! Min hissade dom nästan upp i taket!!
Dom släppte ner den igen som tur var.



Allra bäst var en tjejbesiktare som gosade med mej, men matte fick lova att hon, alltså tjejen,  inte skulle gå att känna igen om matte visar bilden nånstans. Så det gör hon inte nu. Känns igen alltså. :)

 

 

Det mörknar tidigt, men sista solstrålarna hann vi i alla fall med på väg hem, när vi passerade stora sjön Yngern. Mitt i solstrålen finns jag - ser ni mig?

Matte glömde badförbudet, men jag höll mig bara precis i kanten. Blev knappt ens blöt om magen.  Men jag rejsade massor.

Klart jag plöjde lite sand också. Finns massor av sand vid Yngern. 

Sen fortsatte vi hemåt, men tog först vara på dagens sista bleka solstrålar.

I morgon ska vi bunkra, säger matte. För vi ska få oväder och kanske en väldig massa snö! Kanske stormbyar - och då går kanske strömmen. Så här gäller det att förbereda sig. :) 

Hur det gick för min bil? Bra, inte en endast liten anmärkning fick den.  :) 

Novembervinter - i väntan på vår :)

Vinter på gång - rejält många minusgrader. Isiga bilrutor. Dags att hämta fram kablar och se till att motor- och kupévärmare är redo.

Men varför är det så lätt att glömma att beställa tid för besiktning? Tidigare år har Bilbesiktningen själva föreslagit en tid!
I valfrihetens namn ska man tydligen beställa själv numera. Tror förresten att "min" besiktning är såld, och numera privatägd. (PS. Långt, långt senare - det är den inte och det gläder mig.)


Stackars Kasper har fått "passa huset" en del senaste veckan. Bland annat när matte i lördags lyssnade på Roland Pöntinen, en så fin pianist. 

 

På äldre dar har Kasper skaffat sig en ny vana. Inspirerad av katterna antar jag, de där som trängs i min säng på mornarna. Nu kräver Kasper att få vara med!

Han kräver gos. I sängen. Njuter hörbart. Gullegubben. :)


Nytt foto för ersättningskörkortet är taget i dag. Som jag misstänkte, kanske jag borde färga håret trots allt. :D
Men efter flera försök med olika belysning ska jag nu ha ett foto som bara måste godkännas, sa fotografen. Får väl se. Kanske att de nya glasögonen blidkar...

I morgon kommer sotaren, och jag lär återigen få bassning. Jag låter fortfarande ett par gafflar staga upp muffen i skorstenspipan...

 

Tror förresten att jag måste svärta kaminen igen! Åh, så fin den såg ut. :)

Gafflarna sitter bakom luckan ovanför själva kaminen.

 

 

Det här vill jag också gärna visa!

För första gången i mitt långa liv har jag lyckats få cyklamen att överleva mer än på sin höjd två veckor! Nu har jag t.o.m. vågat placera dem i ytterkrukor. Köksfönstret - där är det lite dragigt och kallt så här års - tycks passa dessa besvärliga damer (för visst är de väl damer) förträffligt.

Jag tittar fortfarande på dem med stor misstro - misstänker dem för att bara vänta på rätt tillfälle - och sedan slå till! En vacker morgon är alla stjälkar slaka, blommorna ligger ner och vägrar resa sig igen. De till och med vägrar att tala om ifall de fått för mycket eller för lite vatten!!!

Eller så kanske de ser min möda, och bestämmer sig för att fortsätta förgylla min tillvaro. Kan ju åtminstone hoppas...

Kryddväxterna frodas på köksgardinerna, och utanför fönstret väntar rhododendronknoppen på vår. Precis så här ser den fortfarande ut, även om fotot är ett par veckor gammalt.

 

 

Myse väntar nog också. Det är kallt ute, han liksom de andra kräver snabbt att få komma in i värmen igen. "Matte, vart tog sommaren vägen??"

(Inte heller den här bilden är alldeles nytagen men här sitter han ofta.)

 

Novembervardag

Matteria
Ibland behövs faktiskt fortfarande kontanter, men mina båda hundralappar fick kassörskan att höja på ögonbrynen - "de här är ogiltiga, sedan länge".
De hade inga folieband, själv hade jag förstås tagit emot dem god tro. Riksbanken löser in, men tar hundra kronor för besväret. Men idag såg jag att man satt in hela summan på mitt konto. Schysst! :)

Transportstyrelsen underkänner min ansökan om nytt körkort, Nåja, det är fotot som underkänns. "Ansiktsbilden är felaktigt belyst".  För ljust både på huvudets ovansida och på båda sidorna...
Och jag som gillar mitt numera halvlånga vita pagehår rätt bra... Ska förstås gå tillbaks till fotografen. Undrar hur hon hanterar det här. Kanske säger åt mig att färga håret...

Bilen har fått vinterdäck i dag. Under årens lopp har jag blivit god vän (delvis förstås Kaspers och tidigare collie Klaras förtjänst) med "däckmannen". Butter, rätt surmulen och ofta smått folkilsk, men med en glimt av något jag verkligen gillar. Som jag idag sa åt den stackars halvt utarbetade mannen (kompanjonen ligger sjuk i lunginflammation) som önskade att jag hade masat mig dit för åtminstone ett par veckor sedan "tur att ett så buttert yttre döljer ett så vänligt inre..." Då blev förstås även det yttre vänligt och vi fick en trevlig pratstund om "livet" och sånt... Allt medan kön växte...

Börjar misstänka att min relativt nya laptop är ett måndagsexemplar. Strul med säkerhetsuppdateringar - igen!! Dator "Moses" felsöker, löser problem, försöker igen och igen och igen. Moses konstaterar ihärdigt att jag aldrig försökt uppdatera. Historiken är bortlåst.
Gjorde en systemåterställning (två veckor bakåt). Efter ytterligare en masa strul och varningar av olika slag och en väldig massa säkerhetsuppdateringar som omväxlande misslyckades och lyckades tycktes allt fungera.
Att vänta ut en sig uppdaterande och återställande dator tar många timmar. Blev inte klart förrän halv 4 i natt/i morse...
Allt tycks fortfarande fungera, och jag har just skapat en ny återställningspunkt... Men att återigen försöka uppdatera till Windows 8.1 - nä, det vågar jag nog inte...

Novemberväder och novembermörker gör att husets både två- och fyrbenta trivs bäst inomhus.  För ögonblicket bara sovs det. Lite varstans.

Den enda som håller igång en del är Myse. :)

 

 

Bättre återbesök

Kasperia
Hon, alltså matten, orkade upp i går också. Och vi kom iväg till verkstan i tid. Nu kände jag ju igen mig, och uppförde mig därefter. :) Dvs jag "lät" nästan inte alls, var bara nyfiken och ville kolla att allt var sig likt.

De som jobbade där blev glada att se mig igen, och ville gärna hälsa. Det fick dom, så klart.

Det var ännu mörkare i skogen den här gången, mulet och t.o.m. lite duggregn. Men vi var ute en hel timme i alla fall. På väg tillbaks passerade vi en liten gångväg som gick till stoooora hus, jag var lite nyfiken men det var inte matte. Inte det minsta.

Den här gången var jag och matte de enda som satt vid runda bordet och väntade. Och de som jobbade där var jättetrevliga. Hämtade kaffe till matte som kände sig lite blöt och frusen, och så pratade dom massor med mej.

Skillnad minsann, mot i förrgår, när matte upplevde scenen med de tigande bordsgrannarna som närmast surrealistisk.

Nu är det  bara däcksbyte kvar, och sedan må vintern komma. Åtminstone vad bilen beträffar.

PS. Jag insåg ju med en gång när vi kom innanför verkstadsdörrarna att det borde vankas mutor,  anlade bästa tiggar- och beredskapsminen. Det funkade. :D

Verkstad, mutor och förnyad matte

Att jag har en matte som vänt på dygnet vet de flesta, men ibland händer det saker. Som i  går. Titta här:

 

En väckarklocka på halv 6, avlämnande av bil på verkstad kl 7 - för min del fick det gärna vara så här varenda dag! Matte lämnade bilen, jag lät som vanligt rätt mycket, för en sån där verkstad har jag aldrig varit på förr. Sen tog vi en promenad och hittade ett riktigt fint skogsparti, väldigt stort också, nära verkstan. Men det var mörkt, så att fotografera gick inte. Efter en dryg timme gick vi tillbaks, och då började det ljusna.

 

På väg till verkstan passerade vi jättefina rullvänliga gräsmattor, men där insisterade matte dessvärre på koppeltvång.

Härliga gräsmattor, på sina ställen var de dessutom riktigt skönt leriga!
 

Postbilar ska dela ut post tycker jag, inte stå stilla på en terminal.

 

Säga vad man vill - rejält tilltagna kisstolpar har dom i alla fall, där i Södertälje. Jag kissade in den här två gånger.

 

Gissa hur jag anstängde mig för att berätta för matte att jag höll på att svälta ihjäl. Att hon inte äter hamburgare borde verkligen inte drabba mej! Men det gjorde det. Jag fick ingen.

 

En skrotmatte har jag, inga böner hjälpte...!!!

 

När vi kom tillbaks till verkstan fick vi sitta och vänta en dryg timme. Vet ni, då var jag rätt trött av allt nytt, inte så att jag somnade, knappast ens så att jag lade mig ner, men jag var tyst!!

 

Bäst av allt - matte hade med sig en massa godisar - sånt kallas mutor. Jag älskar mutor!  :) Så jag skötte mig så bra att jag antagligen får följa med dit igen.

 

Bilen ska dit i morgon också!!! Samma tid. Enligt matte ungefär mitt i natten. Jag vill absolut följa med och få mig en ordentlig morgonpromenad.

 

Människor är konstiga. Titta på den här bilden.



 

Det satt en farbror, minst lika gammal som matte, vid det där runda bordet som ni ser skymta. Matte nickade och sa nåt om mej, om att vi varit på en skogpromenad. Han tittade på matte som om han inte tyckte hon var riktigt klok, och så satte han sig att läsa. Matte övergick till att bara prata med mig.

Efter en stund kom en tant också, hon som skymtar på bilden. Matte nickade och log och sa typ "hej" eller nåt. Tanten tittade rakt igenom matte, och grep tag i en tidning...

Sen satt dom där, tre människor runt ett bord, och ingen sa någonting alls. I nästan en hel timme! Matte tittade då och då på bordsgrannarna, men mer demonstrativt undvikande blickar har hon aldrig sett.

Hehe - undrar om det var det som fick henne att klippa håret i dag (hon passade samtidigt på att fotografera sig för nytt körkort).
Bredvid fotoaffären låg en glasögonaffär. Så hon passade på att prova ut och köpa nya glasögon också... antagligen i rena glädjen över att efter stölden ha fått de nya kreditkorten, och i dag även koderna.
Så nu kan hon betala igen.

Fast glasögonen får hon vänta upp till två veckor på. Så risken är stor att folk fortfarande ser rätt igenom henne i morgon. Förresten såg dom rätt igenom mej också!

Här vill matte påpeka att hon verkligen behöver nya glasögon. Riktigt hur väl upptäckte hon nästan chockartat hos optikern. "Javisst ja, det är så här man ska se."

Snälla, håll nu tummar för att matte orkar stappla upp "miss i nassen", så att jag får en massa mer mutor. :)