Tyst va´ de här

Svårt med kyla som tär, både in- och utvärtes. Efter stor glädje över att äntligen få träffa barnbarnen ”från fjärran” tog kylan över. På köpet fick jag se Arlanda igen, och snart kommer faktura på trängselskatt. Nu även för passage på Essingeleden, faktiskt rätt surt. Sedan tog som sagt, kyla över. 

På flera plan.

Räddat infrusen granne, med både dricksvatten och varm dusch. Själv har jag ganska nyss kollapsat rejält. Kasper gillade inte riktigt en matte liggande på golvet, inte heller krypande. Eller kaskadspyende.

Nåja, Kasper har fått rulla i snö, katterna har sluppit vara ute överhuvudtaget. De har helt enkelt vänt redan i dörren. 

Matte står på benen igen, även om de känns aningen instabila. Lagom tills vägar och uppfart blivit till isgator. Men skorna har broddar, så jag hoppas slippa drulla omkull utomhus.  Rullator nästa? Neej, det hoppas och tror jag ändå inte…   :)

Datorn – förutom att ibland vara teve – har fått vila. Och tack och lov för radion. P1. Här förresten en fiffig lösning på problemet att Asus inte längre låter mig koppla bort touch pad när jag har mus inkopplad.

Föreslagen - av barnbarn - att ta patent och sälja dyrt. Ett utmärkt sätt att slippa hoppande rader, ofrivilliga raderingar osv. Ni får tipset gratis - skaffa en kurvlinjal (eller vad det kan heta), om nu sådana fortfarande finns. :) Fast ni har kanske inte en alltför ofta krånglande laptop av märket Asus.

Jag ska försöka bättra mig vad gäller både besök och inlägg. Och i ärlighetens namn, det har hänt trevliga saker också. Mellan varven. Även om det just nu känns lite avslaget.

Så sakteliga infinner sig julkänslan

Äntligen början känslan av stundande jul infinna sig. Jag har storhandlat, och överlevt. Tvättat en massa och plockat bland julsakerna.
Riset i korgen har placerats ut på sina platser, mer ska hämtas in. Många vita stearinljus har bytts mot röda och det lyser vackert i mina fönster.

Jag inhandlade för några år sedan en adventsstjärna på fot, men insåg snart att jag tyckte väldigt illa om den. Inte om stjärnan, men att den liksom var "jordbunden".

Jag provade i år igen - men nej. Fast jag kom på något! Om jag vände den upp och ner och hängde den i foten, så kanske... sagt och gjort. Så nu hänger den i "gröna rummet", och ser riktigt fin ut tycker jag. Tur att foten är så diskret.

Det blir ett märkligt julbord i år. Skinka, korv och köttbullar m.m. åt dem som gillar sånt. Jansson, lax och ägg med majonnäs och räkor åt såna som jag. Och sen roliga och förhoppningsvis goda helvegetariska grejer gjorda på uteslutande laktos- och glutenfria ingredienser. Paj, såser, sallader m.m. Så här har inhandlats majs- och rismjöl, laktosfritt smör, crème fraiche, yoghurt osv. En massa olika sorters frön och kärnor också, för nu ska det bakas fröknäcke!! Och en specialkladdkaka.
Fast jag glömde köpa fiberhusk och rårörsocker...

Det ska bli spännande det här, och jag gör det så gärna!!

Men i morgon ska det städas, och det gör jag inte alls lika gärna.

Passar ju bra då att visa hur någon annan löst problemet med städning och uppsnyggning inför julen. Hur fasiken kan man bära sig åt så här???

Jag kollade lite, där fanns flera fulla kassar från ICA Maxi i Södertälje. Kommunen har flera returstationer, och åtminstone tre stora återvinningsanläggningar där sånt här kan lämnas gratis om man är kommuninvånare.

Och titta, en nagellacksflaska fick tydligen också följa med, i förbifarten. Den låg så här för sig själv i soffan.

Man tar sig för pannan...

Förresten så strular kameran, eller förhoppningsvis bara minneskortet. Jag glömde köpa ett nytt idag, måste nog ge mig ut i trafiken i morgon också.

Allt liksom inte funkar alltid...

Den där förkylningen visste tydligen var den tog. Och dessutom - allt är inte roligt jämt.

Jag vet att en och annan undrar, jag har ju inte ens hälsat på hos er och kommenterat! Men nu är jag på gång hoppas jag, så endera dagen tittar jag nog in igen. Och läser ikapp.

Orken har räckt till ett "tantmöte", om än med nöd och näppe. Bilen har fått vinterdäck, och loggs finns inne.

Jag har till och med storhandlat - tursamt nog utan att tuppa av. En stol blev räddningen, fanns vid skoavdelningen.Undrar om inte Myse bäst illustrerar hur hans matte har känt sig... Han har helt enkelt dragit en matta över sig, men förutom bucklan avslöjar svansen honom. Jag väckte honom så småningom. Maxi var väldigt konfunderad.

.

Datorn är inte riktigt som den borde vara, men någon mer support orkar jag inte med. (Köp inte en Asus-dator!) I morgon, söndag, ska jag dammsuga och förhoppningsvis också orka plocka fram lite adventsstakar och sånt. Men prio ett måste bli att orka gå ut med Kasper en sväng, så att han får se något annat än gamla vanliga tomten.  Lilla gubben...

Nu vet ni, jag lever och styrfarten tror jag håller på att övergå till åtminstone halvfart. :)

Det där med bilar...

Nu var det dags. jag och matte for iväg hit.

Inte minsta respekt visade dom för min bil, så jag tog och skällde ut dom! 

Matte bara åkte dit med den, utan att åka till verkstad först. Fast hon hört att något inte var riktigt som det skulle. Tänkte, att det märker väl dom!! Fast hon sa förstås inget...

DOM sa däremot nåt. Han som besiktigade ropade på matte och pekade. Bilen var lite upphissad. Fjäderbrott. Ombesiktning. Dessutom klagade dom på vindrutespolaren. På hemvägen körde vi in till Mekonomen. Och träffade faktiskt bl.a. Robban, som tittat på bilen för några år sedan.

Dom pratade, killarna på Mekonomen och matte. Enades om att det var bäst att byta båda fjädrarna fram, och dessvärre även kamrem. Dom behöver ha bilen hela dan. Betyder hyrbil. Men då sa en av killarna att 650 kronor - nä, det ska vi fixa på nåt sätt. Så det nästan trixade dom bort. Och Robban sa att just han ville ta hand om bilen, för han har tidigare jobbat på en Renault märkesverkstad och kände väldigt väl till min Clio.

Men det här blir en affär om nästan 12 000 spänn.  Håhåjaja - nu får vi suga på ramarna, sa matte. Okej, bara hon inte ger sig på mina!!!! Kan berätta att det här inte alls gör matte glad.


På hemvägen stannade vi i alla fall vid härliga Yngern. Matte väckte den här gynnaren som låg och sov mitt på vägen, så att han rasslade iväg. Kopparödla. Dummer!

,

På stranden såg matte nåt - oh, en fjäder!!! Precis en sån som gått sönder i min bil, fast den här var blå och finare!!!

Närapå att hon tänkte ta med sig hästen med underrede, men jag hejdade henne. Inte tjuva barnens grejer...  Själv badade jag, och rullade.

Ni ser va, att jag också har ganska långa ben, när pälsen är blöt och inte helt skymmer sikten. :)

Matte såg höstens första riktigt guldgula träd, jag brydde mig inte så mycket.

Och nu måste matte gå och suga på ramarna, säger hon. 

Hon är hungrig. Jag tänker gå och gömma mig! 

Nu klipps det!

Matteria
Det är kallt. Det är blött. Det är blåsigt också, det talar vindspelet om. Tur att det har så vackra toner.

Det brinner i kaminen, en skön värme sprider sig i lilla huset. Mörkret utanför fönstren börjar bli kompakt, de ljusa nätternas tid är över. Jag tänder ett par ljus på spiselkransen.

Rätt idylliskt. Visst, om det bara varit september-oktober.

Men mördarsniglarna trivs. Nu klipper jag dem! Jag klarar fortfarande inte att göra det med en vanlig sax, men med stora häcksaxen går det ganska bra. Artfränder käkar upp likdelarna.

Den här lilla snäckan däremot, den får gärna bo här. :)

Livstecken :)

Äntligen visar de sig lite mer frekvent - men ändå ovanligt få. Dessutom ovanligt små, knappt någon enda normalstor humla har jag sett! Månne den blöta och kalla våren och försommaren fördröjt kläckningen?

Framförallt älskar de plymspirean, men har absolut inte tid att posera. Tyvärr.

Ett och annat bi visar sig också, men även de brukar vara fler. De gillar den här förvildade klinten.

Mindre roligt är att efter "min" lilla skogsväg se sånt här. Och just nu - mycket sen kväll - cirklar en helikopter över mitt hus med omgivning... Då och då är det rätt spännande att bo här. 

Jag har ju bott i skogen tidigare - i ett gammalt torp med närmsta granne en kilometer bort. Numera bor min ena dotter i sitt barndomshem, Det gamla torpet är friköpt och sig inte längre likt. En modern liten villa, med stor underbar tomt, uthus, gammal lagård och loge. Och numera även grannar. En hel liten by har vuxit upp, här vid vägs ände. Så här såg torpet ut i går. :) Tillbyggt på både fram- och baksida. Dessvärre fastnade inte Kasper på någon av bilderna...

Men hemma på egna tomten sommarrullas det för fullt, av både Myse och Kasper... 

...och ingen av dem fattar varför inte matte också rullar i det sköna gräset.

På altanen håller Agapanthusen på att slå ut, i år är den snål. Bara fem blommor. Så här långt har de kommit. 

Svartvitt - veckans fototriss

Veckans tema i Fototriss (nr 302) är svartvitt, "det har varit en sån grå och trist dag att det knappt synts nån skillnad om man fotat i färg eller svartvitt", skriver Helena som handhar Fototriss. Tänk, 302 gånger har hon delat ut olika veckoteman. Fantastiskt!! 

Kameran följde med på bilturen till Postens utlämningsställe - nästan två mil. På vägen passerar jag ett stort grustag. Kunde väl passa bra en lite mulen, gråtrist dag.

Mer svartvitt finns här.

____________________________________

Därmed är trissen slut. 

Men det gick inte  att låta bli... det mest svartvita jag har...  fast här är Kasper i färg. Kanske jag borde göra ännu en triss - har ju tre svartvita katter också...  ;)

Det blev en triss till, med alla de svarta och vita fyrbenta. :)
Finns i inlägget ovanför.