Kan ni tänka er, idag kom matte ihåg att ta med sig lillkameran när vi gick ut. Men i skogen var det så mörkt att den inte klarade av några bilder alls. Knappast ens på vägen, det var grått och lite disigt idag.
Jag hävdar i alla fall att dåliga bilder är bättre än inga alls,så här kommer några! Det måste ju vara jag som bestämmer i MIN blogg. Okej, i min och katternas blogg då... ;)
Med god vilja kan ni kanske se att jag tar till vara den lilla snö som finns! Bra att det inte är mer, för nu kan vi i alla fall gå precis var vi vill i skogen.
Jag tyckte att matte var en sölkorv (hon håller faktisk med om det!!)
KOM NÅN GÅNG, DÅ!!!
Hann ta mig en rull vid vägkanten, medan jag väntade...
Så småningom vände vi....
...och på hemvägen kom Petrus och mötte oss. :)
Kan säga att matte fick väldigt bråttom plötsligt, för hon kom på att hon ju lämnat både Filip och Maxi inne tillsammans med Myse! För första gången. Tänk om han försökte busa med dom, och dom blev riktigt ilskna! I varje fall Filip!!
Inte nog med det - när vi kom hem upptäckte hon att hon inte stängt ytterdörren ordentligt! En företagsam katt hade kunnat putta upp den hur lätt som helst, den stod ju faktiskt en liten aning på glänt!!!!
TUR! Ingen hade velat gå ut. Ingen hade lämnat en dörr öppen för Myse. Alla tre låg och sov, på varsitt håll!
Förresten så vill inte Myse gå ut, han håller lite koll på dörren ibland, för det är ju genom den som dom andra försvinner ut och framförallt kommer in, så att han kan försöka kasta sig över dom i rena glädjen och i förhoppning om att NU, nu kanske dom i alla fall vill leka lite med mej.
Men det vill dom inte.
Så han roar sig själv, finns kuliga saker till och med i hallen! (Ni vet ju att bilderna bör klickas på, det räcker att klicka på en av dom.)
Innan matte hann få ordning på skrivborden talade Myse om att han tyckte att röran var förträfflig. :)
I går beskrev matte hur han bär sig åt, och hur
HON bär sig åt! Nu är det inte rörigt längre, och både damm och döda flugor är bortstädade.
Men att ha en telefon, telefonsvarare och nummerpresentatör i olika enheter, det ska det bli slut på nu. I synnerhet som telefonsvararen övergått till att bara tjuta när nån ska tala in ett meddelande. Så nu har matte beställt en
sån här!
En försenad födelsedagspresent till sig själv, säger hon. Och om det är en present, då kan ju inte jag ge mig till att protestera och börja räkna på hur många tusen grisöron jag skulle kunnat få i stället! Eller i alla fall hundra!!!