fredag 28 oktober 2011

Ärtsoppa - MUMS!

När vi var och handlade i går kom matte på något - löjlig affär, jag fick som vanligt inte följa med in - hon kom på att ärtsoppa är bland det allra bästa jag vet! Fast vi äter det så sällan, kanske bara någon enda gång om året! Och nu blev den där enda gången.

Detta är vad jag kallar ren och skär tortyr!

Men sen - varsågod - MUMS!!!

Matte kom just att tänka på att om man har en fisande hund i närheten, då ska man tända en tändsticka. Eller två. Då har man inte det längre. I varje fall känner man inte att man har det. :)

Sotaren var här idag, och han var lite petig! Han gillade inte mattes gafflar i kaminen. Dom där som en annan sotare satt dit och som förra årets sotare tyckte var en jätteschysst idé!
Så nu lovade matte att se till att få kaminen lagad på riktigt. Kanske att hon håller vad hon lovade...

Mysan är bättre, hon är nog egentligen bra nu, säger matte, efter 4-5 dagar. I morgon får hon gå ut! Men idag ligger hon inne och passar telefonsvararen. :) Klicka på bilden!

Natti!

onsdag 26 oktober 2011

Helt vanlig dag

Livet är inte så tokigt ändå. :) Jag har just ätit upp en grisknorr!!! Skulle gärna ha visat knorren också, men "bättre sent än aldrig" sa matte, och menade förstås att bättre än sen bild än ingen alls. Har hon ju rätt i. Huvudsaken är ju att JAG syns. Åtminstone här på min egen blogg!


Kan berätta att matte hade lite rätt när hon var orolig för "inne-Mysan". Hon, Mysan alltså, har lite ont i ett bakben. Syntes tydligt sent i går kväll. Men det är lite bätte nu, så hon slipper nog gå till kattdoktorn. En muskelsträckning eller nåt, tror matte.

En soffpotatis är hon i alla fall, hon Mysan. Men hon är inte ensam. :) Här gör Maxi och jag henne sällskap. Fast jag håller mig som vanligt helst på golvet.


Matte håller gärna till framför kaminen numera. Och Petrus, han vill som vanligt ut igen. Efter maten.

Sen går matte in på kontoret, till datorn. Och då följer vi med, allihop! Matte muttrar nåt om att hon bor i ett zoo, men hon ser väldigt glad ut när hon muttrar. :)
Mysan har ju sin pläd på skrivbordet, jag har min biabädd på golvet. Maxi och Filip lägger beslag på kontorssängen.


Matte skulle önska att Petrus också ville vara lite mer inomhus, men han bestämmer ju själv.
Fast när det blir massa kallt och snö i vinter, då stannar han inne han också. Tror och hoppas vi. För det brukar han göra.
Men han kommer i alla fall in och äter, och ber matte att "karda" honom lite.

Nu ska kanske matte också skriva nåt, men sen ska jag ut en etta-sväng. ;)  Och sen får jag mitt nattismärgkex. Bästa vanan alltså... ;)

(Jag har varit på prommis i "samhället" också, men det är ju inget att skriva om eftersom kameran inte var med... Skrotmatte!!!)

måndag 24 oktober 2011

Nu har mostran åkt hem

Nu är jag ensam i huset, igen (fast med matten och alla fyra katterna förstås). Mostran har gått ut och gått med mig, och hon har gosat. Men matten min - hon har inte bara struntat i datorn de här dagarna, hon har har också struntat i allt vad kamera heter!!

Skrotmatte!!!

Men precis innan min mostra kom tog matten i alla fall ett par bilder här hemma, på tomten. Och nu kan ni jämföra. Två av bilderna är tagna förra året, två är tagna för tre dagar sedan. Alla är tagna på min tomt, på ganska exakt samma ställe!

Det är exakt, på dagen, ett år mellan fototillfällena!






Jag blir lätt nostalgisk - en sån ljuvlig vinter det var förra året! Men matte är lycklig - i morgon kan vi kanske ta oss en tur och plocka trattisar, säger hon... Vaddå trattisar - när vi kunde ha snö att rulla och leka i!!!  Fast jag kanske hittar nån port till Nisse, eller nåt. Vem vet. :)

Jag har varit med mostran ute på tomten och krattat löv - och jag har busat massor med Evert. Han kom med sin husse som ju heter Matte... Blir tydligen lika krångligt i år som förra året. Everts husse Matte har flyttat på stora stenen vid min infart, så i år får han lättare att ploga undan snön, säger han. Min matte med litet m är tacksam. :)

Men jag, jag undrar vad det tjänar till, när det ju inte tycks vilja komma nån snö i år...

Fast det är rätt bra så här också. :)

Dagens Mysa  vill jag förstås också visa - här ligger den latisen på sin soffa och sover, och det tänker Filip också göra. Fullt så här stor är han inte i förhållande till Mysan, men nästan. :)



Fast nog har jag en jädrans skrotmatte som inte tog en enda bild när mostran var här!!!!  Men har man bloggpaus så har man, säger hon...


PS: Den där snön på första bilderna, den försvann inte! Den och all påfyllning blev kvar ända tills i våras!!!

fredag 21 oktober 2011

Jag mötte Nisse... och så lånar jag ut mitt datorrum

Min "mostra" har skaffat kattvakt och kommer ner och hälsar på mig ett par dagar. Hehehe, kika hos matte... 

Nu blir det inget bloggande under helgen, för då har jag och matte annat för oss. Och så bor ju mostran här i rummet där datorn finns. Mostran och Mysan.

Jag får minsann bara sova hos matten jag (men ska jag vara ärlig så är det ju precis det jag helst vill).

Nu är det läggdags! Har redan varit ute på sista ettavändan - ja, för mig är det ju faktiskt "redan"...


MEN OJ! Jag höll ju alldeles på att glömma!! 
Jag visste inte säkert om det var en hemlighet, men nu har ju Nisse själv skrivit om det! Ni måste titta här!!!
Tänk att jag har en nisse till vän! 

Matte önskar så att hon också fått träffa honom, men det går ju inte för sig! För det har Högsta Tomterådet bestämt!

Natti!

onsdag 19 oktober 2011

Säger bara Mollie... ;)

Äntligen har jag dejtat Mollie igen. Hon blev så glad att se mig så hon hoppade in i min bil, matte fick inte en chans att släppa ut mig... Inte med detsamma, i alla fall...



Sen drog vi till skogs! Vi hann vandra färdigt innan ösregnet kom. Det blåste hiskligt på fälten, så vi höll oss i skogen. Kommentarer är väl överflödiga, så här får ni en massa bilder. Klicka på någon av dom!






Men här var det nåt särskilt! Jag ropade på matte!


Jag ville visa henne på det jag absolut tror är
ännu en sån där port till landet där nissar bor.
Det trodde matte också.


Det var så skönt i skogen.



Lite spännande var det att Mollie hittade en vante. :)


Och titta här!
Jag springer på en GULDMATTA!


Sen gick vi hem till Mollie och åt lunch. Dvs mattarna åt. Jag och Mollie fick vår sedvanliga skorpa. Mollie var så trött efter allt spring att hon sov ända tills jag och matte åkte hem.
Idag var hon alldeles ovanlig springig och busig, och inte det minsta bitchig. Hon jagade mig, och jag jagade henne. Jättekul.

Att hon somnade hemma gjorde inget, för där är jag alltid fullt upptagen med att gnaga rent hennes märgben. Hon är nämligen väldigt slarvig med sånt.

Men nu ska jag sova. Natti! :)

tisdag 18 oktober 2011

Säger bara GRYNET :)

Världens överraskning - matte hade inte sagt ett ord till mej! Allt var precis som vanligt, men plötsligt parkerade en bil utanför mitt hus. Och ut rusade Grynet!


Vet inte vad det är med matte, men bilderna med Grynet blir alltid suddiga.
JAG borde få hantera kameran i stället!!
Fast det är klart - då kom jag ju aldrig själv med på bild.
Knepigt det där...



Sen gick vi in. Och visst är hon jättesöt!


Men så kom då det där trista. VA! Är det redan dags... 

Jaså, det är det!
Ja, hej då Grynet! Hoppas vi ses snart igen! 


Psst. jag sa inget till Grynet - men i morgon ska jag åka hem till Mollie... ;) Matte har kamerabatteriet på laddning... håll tassar för att hon inte glömmer att sätta tillbaks det i kameran!!!!

söndag 16 oktober 2011

I skogen

Först ska jag tala om att jag fått en en ny vän - Nisse! Han bor i skogen med sin fru Greta. Han tror att han har sett mig och Mollie när han hälsat på i min skog...  (Det säger han i en kommentar på sin blogg.)

Här kommer en bild speciellt till Nisse!  Här finns en port tror jag, till hans land.
Och titta noga på den toppiga stenen...

Eftersom det skjuts i skogarna runt mig så har vi bara gått omkring lite i utkanten. Och i en "lillskog" - matte hittade förresten trattkantareller där uppe på berget!!! Konstigt år i år. Men fint var det där.




Där bor det visst någon?  



Om man lägger örat till marken och lyssnar, så hör man om det bor någon därunder.
Nä, inte just här. Tror jag...

Och nu ska vi sent omsider äta macka med dom där trattkantarellerna som vi hittade. 


Hihihi en bild på Mysan också, visst vill ni se det. :)

Tro bara inte att jag har glömt mina andra katter, det har jag inte alls. Det är ju bara det att Mysan är ny. Och lite udda, faktiskt. Ingen av mina andra bär sig så här barnsligt åt...

torsdag 13 oktober 2011

På begäran :)

Först måste jag väl visa ett par bilder på Grynet och mej, eftersom ni tydligen absolut vill se dom. Men nu fattar ni va, varför både matte och jag tyckte att dom blev så dåliga att det var bättre att er fantasi fick spela fritt...



Nog om detta... ska bara tala om att Grynet och hennes matte kom hit i sällskap med en massa andra tanter, och dom var jättemysiga allihop, och jag sköttte mig exemplariskt! I nästa vecka kommer Grynet och henens matte hit ensamma.

Eftersom ni, mina kära bloggkompisar, tydligen har den fantasi ni har (angående orsaken till att vi inte ville visa bilderna) så visar jag ett par gamla bilder. Så att ni inte ska vara alltför besvikna. Bilderna är på mig och min fästmö Mollie! Vi är ju officiellt förlovade, tror jag åtminstone, så här kan väl inte Blogger ta anstöt... 
Bilderna är från februari 2009 - en vinter i mattes smak. Nästan ingen snö alls! Men sen, dom två nästa vintrarna... då funkade inte den här strategin, varken jag eller Mollie bottnade...




Ska berätta lite om Mysan också - Lilla Maja har ju börjat hälsa på hos mig, och jag föstår att hon som själv är katt är väldigt intresserad av Mysan. :) Det är ni faktiskt många som är. Mysan ligger förresten här på skrivbordet och sover, matte har ordnat det lite mjukt för henne. Mysan ligger gärna där på kvällarna när matte sitter vid datorn. Men på bilden är hon fortfarande vaken.  


Det är så härligt med Mysan. Hon blir mer och mer hemma här med oss. Ingen som helst tvekan längre, varken hos matte, mig eller dom andra katterna. Hon är våran Mysa! Definitivt! Till och med Petrus Mysa (fast som vanligt erkänner han det inte riktigt, han är bara inne mer än vanligt...) 

Filip och Mysan har lite samma vanor, och dom brukar ofta ligga visserligen inte tätt intill varandra, men ganska nära.

Till hösten och vintern gör matte i ordning platser för katterna ute på altanen, under tak, bredvid "glasrummet". Filip och Maxi brukar söka sig dit. Mysan upptäckte platsen för någon vecka sedan, när matte hade gjort den i ordning och plockat bort och paketerat altanmöblerna. Hon ligger där ofta på dagarna, och sover. Eller ser ut över sina nya domäner.

Inifrån ser det ut så här. Matte har koll!

I förrgår bestämde sig Filip. Han har minsann legat på den där hyllan i många år. Dags att kräva sin rätt! Han satte sig tätt framför Mysan, beordrade henne att ge sig iväg. Mysan låg kvar. Filips relativt stillsamma jamande blev alltmer befallande, matte hörde det och såg att han helt plötsligt gjorde ett utfall. Mysan gav igen, men hon låg kvar.

Jag skällde, matte rusade ut. Både Filip och Mysan gav sig av från hyllan. Matte började ändra. Flyttade en dyna så att det blev fritt fram för den katt som ville in i stugvärmen att "knacka" på fönstret, som vanligt. Och så ordnade hon en ny plats med en pläd. Och ställde dit en kattbur för hugade övernattare...

Efter en stund hade Mysan, "princess Mysa" återtagit sin upphöjda plats. Filip låg på nya pläden! Allt andades frid.

Det riktigt roliga var dagen efter. Då var Filip ensam på altanen - och han valde själv den nya, gosiga pläden!


Matte är så glad! Och en glad matte betyder en glad Kasper.
Faktiskt också glada katter. :)
För mattar kan vara i alla fall liiite glada,
trots att dom har huvudvärk. Det har jag märkt.
Just nu är min matte faktiskt mycket glad! :)

onsdag 12 oktober 2011

Världens osynligaste Kasper...

... det är jag som är den osynligaste kaspern, tror jag! Det är mattes fel! Helt och hållet. Hon ställde in en Molliedejt i går. Utan vettig anledning. Och hon säger att bilderna på mig och Grynet (som hon tagit idag) inte går att visa.

Mysan och Filip har haft en smärre dust. Matte ingrep. Jag har haft en massa tanter här. Jag har gått i skogen. Och nu får banne mig matten skärpa sig! Vad var det för mening med att få tillbaks bloggen om vi inte använder den?

Okej, hon har huvudvärk. Hon hoppas i alla fall att jag kan hälsa på hos mina kompisar i morgon..Hon hoppas att orken - hennes alltså - är tillbaks då. För visst är det väl för fånigt att hennes ork ska hindra mig från att vara social!!! 

Hon får faktiskt skärpa sig!!!

måndag 10 oktober 2011

Matteklantan fick bort min bloggg!!!!!

Kan tala om att min blogg,
den här bloggen alltså, 
har tagits bort!
Joodå, det har den!
Och det upptäckte Kikkan, som klickade sig över till matte i stället. För att fråga vad som hänt.


Så här är det:
Matte skulle skapa en profil åt mig, tänkte hon, för då skulle jag kunna få ett album med en del bilder från min blogg. Dom ville veta en del om mig, bl.a. när jag är född!

Klantmatten visste inte att sexåringar inte får ha konto hos Google och blogg hos Blogger! Men det borde hon banne mig åtminstone ha förstått!!!!

Man måste vara minst 13 år.

Det ÄR jag ju, med råge, egentligen. Men Blogger räknar bara människoår!!!! Fasiken, det finns ju massor av hundar som bloggar! Skulle inte förvåna mig om det finns katter också...

Jag tycker just nu att både Blogger och matte är helkassa! En tröst är i alla fall att mattte blev både ledsen, arg och frustrerad!!!

Hon började trycka på olika länkar och kom till slut till en sida där Google krävde en väldans massa upplysningar.

Om jag angett fel födelsedata tidigare så ville dom nu ha dom rätta. Plus adress. Plus telefon. Plus betalt för att öppna kontot igen. Alltså behövde dom få veta var dom skulle dra pengarna. Dvs kreditkortnummer.

Matte gav dom sitt födelsedatum. Och adress och telefonnummer och kortuppgifterna!

Det var väldigt obehagligt, för när jag ville skapa en profil så skrev vi att jag heter Kasper Jappe. Och det heter ju inte matte.

Skulle Google godta hennes namn nu?

Hon fick sitta där och vänta en stund. Det var inte roligt, kan jag tala om.

Men så kom meddelandet, att nu kunde jag logga in! Som vanligt med min egen mailadress, kasper@berlof.se och mitt vanliga lösenord!

Och då var min blogg helt plötsligt tillbaks!

Matte pustar ut, och nu kan vi äntligen få gå till sängs. Och äntligen kan jag få mitt nattismärgkex!

Vill bara varna alla bloggande hundar för att vara ärliga.
För ärlighet varar inte alls längst.

PS, skrivet dagen efter.  Att Google ville ha betalning via kort beror på att matte måste identifiera sig, så att dom kunde kolla att hon faktiskt inte är bara 6 år. Hon kunde ha tjafsat med myndighetsintyg och sånt. Förresten ville dom bara ha 0,3 USD. Tycker nog att matte slapp undan billigt...

Man ska ha husva...märgben menar jag

Såg hos Rudi att han äntligen fått ett märgben att gnaga på! Och då tänkte jag på mina egna ben, på mina märgben alltså. Jag har många! Jag sparar dom i korgen med mina grejer, och jag möblerar med dom. Ska ligga flera stycken i varje rum.

Matte fattar inte - dom är ju färdiggnagda för länge sen, säger hon.

Det är dom inte alls!

Så här såg det t.ex. ut i vardagsrummet i kväll. Benen är gamla om någon undrar, för nya får jag minsann inte äta på den mattan, inte.




Tre ben tycker jag är lagom att ha runt mig. 

Matte brukar kasta några ben ibland - det gillar jag inte alls. Men om hon inte gjorde det skulle vi begravas under en benhög, säger hon, men jag kan inte inse vad det skulle vara för fel med det!!! Låter himmelskt!

Men det är klart jag får ju nya i stället. Då och då. Jag älskar märgben!  Kanske jag får ett nytt i morgon?

Det finns en hel massa i frysen, jag vet det nog.

Förresten är det världens busväder ute! Regn och blåst. Och kallt. Tror jag får gå ut och nattkissa utan matte. Klarar jag galant. :)

 Det var allt för nu, som det så fånigt heter på sån där konstig, ny svenska. (Ingenting om mina katter idag, notera det, hehehe...)