Livet går sin gilla gång, som man säger. Grynet bor här och behandlas två dagar i veckan, mycket bilkörning fram och tillbaks till hennes hemma blir det. Och vi bor ju inte direkt nästgårds.
Jag har äntligen provat att stuva kirskål, växer massor längst ner på tomten.
Gott blev det, så nu ligger några påsar i frysen. Sedan blev den för stor och grov och klipptes ner. Faktum är att tomten ser riktigt välskött ut - nåja... Men alltför välskött ska den inte vara, trots allt är den ju i princip en enda stor hasselbacke. Men tänk, vilka fantastiska årstider vi har!
Och titta här! Det lär verkligen bli av, kanske, kanske kanske hinner allt bli klart redan under senhösten. Men säker känner jag mig ännu inte, trots att tydligen tillräckligt många anmält intresse. Känns hur som helst spännande med den här skylten vid tomten.
Grynets matte har en massa garn, från tiden hennes morfar hade en stor gård och en massa får. En del av ullen spanns till garn. Många kilon stickades, men fortfarande, efter ca 40 år, fanns en del kvar i gömmorna som jag fick. Inte min färg det här, men så här såg den blivande koftan ut när gullvivorna blommade. Den är färdig nu, stickig och med för långa ärmar, men den värmer, Ett par kilo naturfärgat garn har jag kvar, kanske får det bli en riktig stortröja. Så småningom.
En riktigt vanlig syn - Grynet med nosen i backen.
Sen tittar hon upp och ser ut så här ... munnen full med nåt, jag är inte säker på att jag riktigt vill veta vad...
Kasper sniffar minsann också,och han gillar nyklippt "gräsmatta".
Hundar badar, men inte matte. Däremot promenerar vi en hel del. Det där med kamera tycks jag verkligen ha förträngt. Synd.
I år lyckades jag mota myrorna i tid, satte igång motåtgärder redan när de första visade sig, i ett par omgångar. Slapp invasion.
Mördarsniglarna har vaknat till liv, jag har planterat tagetes i ett par krukor som lockbete. Det funkar. Lobelia gillar de också. Men framförallt har de käkat upp varenda liten salladsplanta som hunnit titta upp i ett odlingsfat på altanen! Grrr... Den marodören kastades bokstavligen in i brinnande eld (i kaminen).
Vinbergssnäckorna kraschar så obehagligt under fötterna, och jag tycker dessutom så synd om dem då. Finns massor på tomten och de gör vad de kan för att förmera sig. Jag samlar i en stor gryta, och kör iväg dem till skogs!! Här väntar ett rejält gäng på skjuts. Det blir fler turer.
Inte mycket i världen är vackrare än en blommande äng vid midsommartid. Här njöt jag länge.
Jag har i alla fall en ros på min tomt...
... och en brandlilja, vad den nu egentligen heter.
Framförallt har jag en fantastisk hängpetunia. Titta, Luddehusse och Luddematte, så fin den är! Jag har flyttat den till farstubron, för att många ska kunna se den. 😊 (Kan tänka mig att mördarsniglarna dreglar vid åsynen, men dit når dom i alla fall inte!!)
Något som jag däremot inte har längre är mitt stora, älskade gamla-gamla matbord. Drygt 90 cm brett och två meter långt. (Bilden tagen för några år sedan när jag fick för mig att inte alla mina väggar skulle vara vita... ganska snart återmålades de.)
Ett barnbarn har jag som alltid beundrat sin mormors gamla bord. Nu är han återbördad till Sverige, och förklarade för sin sambo vid ett besök i våras att alla bord han ser jämför han med just det här. Han vågade väl knappast tro mig när jag sa att "Du får det! Jag har alltid önskat att just du skulle ta hand om det nån gång."
Nu har de inrättat sig i ett eget hus, och förstått att jag menade allvar. I veckan som gick hämtade de bordet, med skivan stadigt förankrad på takräcket och de övriga delarna instuvade i bilen for de iväg till sitt nya hemma - i Skåne. Långt från Filippinerna...
Här sitter en kär syrra från Dalarna och väntar på att få hugga in. Om en vecka är hon här igen, men då serveras maten på ett helt annat och opersonligt bord. men oh, så bra det känns att detta månghundraåriga bord funnit ett nytt hem.
Tänk att jag hann få till ett inlägg i tid, innan juni blev juli! Utan att behöva "schemalägga". Men visst känns det redan lite vemodigt, att sommaren hunnit så här pass långt. Jag älskar sommarvärme, och jag älskar framförallt sommarens ljusa och helst ljumma kvällar och nätter. Men i kväll känns det extra skönt att ha eld i kaminen, regn (välbehövligt förstås) och ganska kylslaget väder kräver en skön brasa.
Godnatt! I morgon ska jag hälsa på hos er, och det ser jag fram mot. :)❤
