fredag 27 januari 2017

Väldigt mycket Gryn här hemma...

Kasperia
Nedanför min tomt ligger det fortfarande kvar en massa snö, på andra ställen är det barmark. Matte har nästan aldrig med sig kamera, men precis så här alldeles hemma händer det nån gång. Som i förrgår. Så här nära hemma brukar Filip göra oss sällskap. Ni ser väl att Grynet är utan koppel.


Filip och Grynet gillar verkligen varandra. 
 




Jag och Grynet gillar också varandra.  


Fast en del saker har blivit konstiga. T.ex. finns det kompostgallergrindar här och var inne i mitt hus. Grynets nya medicintablett gör dels att hon blir törstig, dels att hon behöver kissa ofta!!! Men riktigt hur ofta hade matte tydligen inte förstått. En trasmatta var plötsligt väldigt mörk på en plätt - Grynetkiss! Matte började kolla  - och upptäckte fler blöta fläckar. Inte alls kul!!!!!
Så nu är vardagsrummet avstängt, en del andra mattor borttagna och i sovrummet finns bara mitt sovtäcke plus en annan dyna som också går att stoppa i tvättmaskinen!!  

Och matte stänger in både sig själv, mig och Grynet i sovrummet! På natten alltså. Tillsammans med en skål vatten. Grynet säger inte till när hon måste ut! Det har hon alltid varit dålig på, fick vi veta... 😡😲 

Nåja, vi kämpar vidare, inget annat är möjligt säger min matte. Dessutom har hon kommit att fästa sig rejält vid den där lilla hunden. Trots allt. Det verkar för övrigt ömsesidigt.

Ny Grynetkontroll och utvärdering om 10 dagar. Tillsammans med både min och hennes egen matte som ännu inte riktigt tagit in att Grynet i hela sitt liv måste medicineras och behandlas och stå under kontroll. För att förhoppningsvis kunna leva ett hundvärdigt liv.  

Så här såg det förresten ut för några minuter sedan, nedanför mattes stol. Jag valde att ligga närmast kaminen. 


Men sen valde Filip att göra Myse sällskap, och Grynet valde en fåtölj. Men jag, jag låg så skönt där jag låg, så jag stannade kvar. 😊 



Här får ni en bild till, som bonus eller nåt. Vänta på mej! hojtar Filip. 


Och nu, en stund efter midnatt, så ska vi ta oss en sista runda, får bli en promenad bortåt vägen. Kolmörkt! Tur att matte har pannlampa som kan lysa oss alla.

onsdag 18 januari 2017

Återbesöket

Grynet på Animalenbesök - åtminstone jag fick godkänt! Grynet delvis också. Lite skit kvar i öronen, men nu försöker vi 20 dagar med en kombination av dunderdropparna i öronen, ingen sköljning och en låg daglig dos cortison i tablettform. Med förhoppning om lite "avsvullning" av de förtjockade öronvindlingarna. Däremot ingen cortison i baken.

Men noggrann koll måste jag hålla. Kontroll om 14 dagar. I bästa fall går det här vägen och vi kan göra uppehåll ett tag med örondroppar så att Grynet kan vara hos sin matte. Men inte på heltid säger veterinären, jag måste ha koll och ta stort ansvar. Håhåjaja.

Min idé om att jag skulle ta med mig riktiga matten vid nästa återbesök tyckte veterinären var alldeles utmärkt, och i bästa fall blir det så. Då kommer sannerligen att krävas ny tass- och tumhållning.

Eftersom jag ju råkade radera bl.a. inlägget med Grynet och Filip så lägger jag upp ett par av bilderna igen (klicka). Hon är en så fin och hjärteknipande liten hund, om än kolossalt tjuvaktig (om hon får chansen...) 😁😄😍

tisdag 17 januari 2017

Hungrigt

Med liten knäpp gammal kamera i ena handen och matskål i den andra blir resultatet inte bättre än så här.  😁 Men ändå...
det är Grynet som låter, men det syns väl...

torsdag 12 januari 2017

Ovädret tog strömmen

Av under tio minuter, på i fem, av i tre, på i elva, av 45, på i fyra...
Det handlar om ström. Om elen som i det närmaste allt här hemma visar sig beroende av. Toa, vatten, lampor, kyl o frys naturligtvis och inte minst datorn (ADSL-modem).

Vid sista på  under typ fyra minuter hann jag grabba tag i Grynet, bära iväg och placera henne på "skötbordet" och pumpa ner dagens medicindos i båda öronen! För att se att göra sånt krävs rejält ljus. Lyfta ner henne hann jag inte innan strömmen försvann igen. Den här gången för tolv timmar drygt.

Elen kom tillbaks vid halv femtiden i morse, försvann igen under eftermiddagen för ytterligare några timmar. Men då hade åtminstone kyl och frys hunnit återhämta sig. Inte klokt så beroende man är, trots att man som jag både kan hålla värmen och laga mat, fixa kaffe osv tack vare kaminen. Välförsedd med ljus, tändstickor och ficklampsbatterier är jag också. Plus att jag har vatten upptappat!

Det stormade något enormt. Hundpromenaderna blev rätt korta. Den här bilden togs inte i går, men så här ser det ofta ut numera (fixa till bron får jag göra i vår). Alla vill bara in.



Så här års händer det saker i kurvan och backen precis vid min utfart. Första bilden från mitt köksfönster, den andra när jag klev ut på farstubron. Det tog en stund, men så småningom löstes det hela och alla kom iväg.
För några dagar sedan hamnade en bil i diket och en i en snödriva. 


Men dagarna blir trots allt två-tre minuter längre för varje dag, och så här såg det ut häromdagen från fönstret i väster.



På onsdag är det dags för Animalen, kära nån så jag hoppas att få riktigt positivt besked om Grynet. Jag misströstar lite, men hoppas naturligtvis. Alla som jag träffar på hundpromenaderna, inklusive den granne som ibland tar med henne på riktiga långpromenader noterar hur mycket piggare och gladare hon blivit. Klart, hon har ju inte ont! Den hemska klådan är också borta.  Men hur ser fortsättningen ut? Problemen kräver livslång behandling, frågan är bara hur omfattande. Och hennes matte längtar.

måndag 9 januari 2017

Ombytligt

Måttligt kul med - 24. Inte särskilt kul med +- 0 heller. Väderguden är en ombytlig typ. Och fortfarande tornar ca 3 cm snö upp sig på bilen. Men i morgon är nog den också borta.

Vägen år plogad, min uppfart och lilla gårdsplan likaså. Snälla Matte med stort M har dessutom ordnat så att jag vid behov får annan ploghjälp de veckor han så småningom kommer att fly till sol och värme. Tycker tydligen att  epitetet snöängel förpliktar. 😋

Grynet är en liten fryslort, och hon ville knappt ut alls när det var som kallast. Tröjan jag stickade åt henne för några år sedan kom väl till pass.

Kasper däremot njuter i fulla drag av snön. Som synes.

Myse däremot, han rusar iväg och gömmer sig så fort matte ens närmar sig ytterdörren. 

Dagarna blir ljusare, solen stannar uppe ett par minuter längre för varje dag. Härligt. Å andra sidan är helgerna över och alla ljusslingor i fritidsboendes hus har slocknat. Åtminstone nästan alla. Så nu är vi återigen liksom ensammast i världen, vi som bor här i huset. På kvällarna. 

Min egen lysande buske får fortsätta att lysa, men övriga advents- och julattiraljer har stuvats undan i väntan på advent 2017. Om nu inte världen gått under innan dess. Risken finns ju, Nätet är fullt av konspirationsteorier. Tänk om bara en bråkdel är sanna... 

Men oj, vad hände, vad hände, vad hände...???

Ser att jag tydligen raderat flera inlägg - så himla dumt. Så sällan som jag uppdaterar borde jag vara försiktigare. Jag trodde uppenbarligen att det jag raderade var utkast.

Så borta är bilden på glada Matte med stort M som plogar så fint åt mig, borta är Grynets veterinärbesök, diagnos och gos med Filip. Borta är jul- och nyårshälsningar och bilder, katter i gästsängen, hundar på promenad, samling vid kaminen osv.

Jaja, det finns ju sånt som är värre. 😊
Men väldigt synd på era kommentarer. 😢