En sån fin dag. :)

En del dagar är bättre än andra. I dag var en sån dag. Ser ni på bilden - känner ni igen min kompis? Det är ju Ludde!! Jag kände mig väldigt välkommen, det gjorde för övrigt matte också. :)

Det är kul att vara hos Ludde och hans flock. Fina spännande tomten är ju inhägnad, så det är bara att kolla runt precis som man vill. Var förresten väldigt kul att hjälpa Ludde att skälla lite på dom som gick förbi. Om Ludde glömde nån gång, så påminde jag. För skälla, det kan jag ju. Även om jag inte låter lika imponerande som Ludde.

Fin tomt minsann, och rullvänlig också. Konstigt att Ludde ser så konfunderad ut när han ser på mig, "vad håller du egentligen på med?" säger han.

Fina nya muren som hussen gjort helt färdig nu är extra fin med all murreva som letar sig ut mellan stenarna, mer och mer. Det gillar verkligen Luddes matte. :)

Det finns minsann fler murar på den där gamla, fina tomten. Den här förälskade matte sig i.

På altanen serverades vatten ur den största vattenskål jag sett, jag fick en portion av min goda dietmat (som Ludde inte gillade!!!???) och han fick lite kyckling. sen lekte han en stund med sin grymtande gris - läskig. om ni frågar mig!

Här är det minsann rejäl fart på både Ludde och hussen. :)

Sen åkte vi hem igen, till mina katter. Matte åkte inte fel en enda gång, varken bort eller hem. Fantastiskt. Tack snälla för en fin dag.  Och tänk, den där goda jordärtskockspurén säger matte och slickar sig om munnen, åtminstone i andanom. :)

Bildbombning - i rena glädjen över att det går!

Matte är kattvakt! Åt en Ludde!! Vaddå, det är ju hundar som ska heta Ludde! Mattes bloggvän Skogsfrun har en Ludde-hund och jag har bästa badrejskompisen Ludde (senast om ett par månader är det dags igen, hörru! Men än ligger isen.)

Kattluddes matte är i Grekland, hon har en massa släkt där. Så matte ger Kattludde mat och gosar en stund med honom varje dag. Han har kattlucka och kommer och går som han vill. Mig är han rädd för, så om jag följer med så får jag passa bilen. Men jag brukar få stanna hemma. Matte ska passa nästan tre veckor till. Vi skulle ju promenera dit, om inte Kattludde vore så skraj för mig. Dummer...

I går fick jag i alla fall följa med, och på bilden ser ni hur Ludde ser ut när han ser hur jag sitter i bilen och skäller och bara vill ut och hälsa!! Matte hade till och med en kamera med sig! Så när hon gosat med Ludde och gett honom mat (världens smaskigaste, gudars, så bortskämd han blir) så inspekterade jag och matte tomten.

Den är fantastisk, men det visste ju matte förut, för hon är god vän med Luddematten. Ja, det är ju jag också.

Luddematten har bott där i sex år, så det är inte hon som står bakom den fantastiska planeringen av denna bergssida. Men hon förvaltar den, tycker att den påminner om hennes forna hemtrakter i Grekland. Matte säger att hon ska ta med sig kameran dit fler gånger, kanske senare i vår när det börjar grönska.

När man står där vi står nu och tittar lite åt vänster så ser man huset, och tittar man åt höger ser man berget och undrar hur man ska komma dit, för det är däruppe en hel del av tomten finns.

Vi provar väl stigen som blir en trappa, så får vi se... 

Spännande!

Skynda dig hit upp, matte, det är jättenyttigt att gå i trappor! Tror jag.

Titta, nu har vi klättrat upp till bergets topp! I alla fall nästan. Och finns en liten nästan-paviljong, med platt tak. Åh, där måste vara en fantastisk kvällssol.

Högt däruppe finns ett trädgårdsland som väntar på våren, och snö som var utmärkt att rulla i.

Det gick minsann att fortsätta ännu längre, på fler stigar och trappsteg och sånt.

Och där fanns ännu en liten paviljong. 

Egentligen är det först nu som det riktigt spännande med den här tomten börjar!  När man ska ta sig ner, på andra sidan.

Här finns TRAPPOR! Och trappor och trappor och trappor...  Gjutna trappor, trappor av natursten och så trätrappor! Stigar utmed stup. Murar, små sittplatser, räcken och små vattenfyllda "dammar" i en del klippskrevor. Små "gömmen", murar, buskar, portaler...

Svårt att ens föreställa sig allt jobb som lagts ner på den här tomten. Den ligger ensamt och helt i utkanten av området där vägen tar slut.Närmsta grannar är  milsvida skogar (där för övrigt ett vargpar i år skaffat sig revir). En drös bilder nu, tagna på väg ner mot huset. De får tala för sig själva.

Nu har vi kommit ner ända till gäststugan, finns så klart en massa trappor till och från den också. :)

Från gästsugan kan man förstås titta uppåt en annan väg också...

...eller så kan man titta åt sidan... 

...eller neråt. Då ser man ännu en paviljong, och bilen som Luddematten lämnat kvar här hemma.  

Ni ska slippa fler bilder nu, men matte vill gärna visa en bild på såna här nästan-räcken, som strategiskt finns nerslagna - fastgjutna - i marken. Finns massor av dom!

Och jag vill gärna visa en bild på Luddekatten - han höll allt koll på mig och matte, men hälsa på mig det ville han minsann inte. Så jag vidhåller - han är en dummis!!

Så här många bilder lär det dröja innan vi visar igen. Men OM - då ska det bli på bara mej!! Och förstås mina egna katter. Säger jag, Kasper.


Om någon undrar över uppkoppling och överföring - det är fantastiskt mycket bättre - men matte vidhöll i ett mejl att hon ändå inte är nöjd. Kontrollmät, skrev hon!! Det är bättre, men inte bra. 

Hon fick svar nästan omgående! Det ni! Man kollade - och ännu återstod visst lite justeringar, på stationen. Klart på måndag, dvs i dag. 

På tisdag ska matte säger "okej" eller "fortsätt felsöka"! 

Fototriss 275 - Rosa

"Nu är det oktober, den månad som färgas rosa varje år till förmån för Rosa Bandet. Och för femte året ska vi även ha ett rosa fokus i Fototriss och visa vårt stöd för kampen mot bröstcancer - som är den vanligaste cancerformen bland kvinnor."

Veckans tema är alltså Rosa. Klart jag har en del rosa bilder, typ blommor och himlar, men den här gången vill jag visa bara nytagna bilder. Fast jag har väl inget rosa..??? Inte numera...

Det första man blir blind på är ögonen, sägs det. Liksom att det är lätt att bli hemmablind.

Jag sover ju i ett rosa rum! Tonen är gammalrosa, dämpad. Vacker. :) På min ena skärm är färgen hyfsad, på den andra på tok för "söt". Hur den ser ut hos dig vet jag ju inte alls. Men jag sover gott. Tavlan är en ängel som en mycket ung dotter målade åt sin mamma för många, många år sedan. Jag skulle ha den över min säng. Det har jag naturligtvis, sedan dess.

 

 

 

 

I mitt gamla dalaskåp finns bland annat en kaffeservis, ungefär jämgammal med dottern. Jag använder den aldrig numera, jag är en "muggmänniska". Men nu är den i alla fall fotograferad. Rätt söt, faktiskt. Kanske jag skulle... :D

 

 

 

Visst blommar det fortfarande rosa.

Pelargoner som ska övervintras har flyttat in i mitt "Gröna rum".

 

Fler rosa trissar hittar du här.

 

 

PS. Om du bloggar via WordPress - kolla i din skräpkorg! För det är av någon märklig anledning där mina kommentarer per automatik tycks hamna numera. Såvida man inte aktivt godkänt mig... :(

Gröna rummets tur

Nu är hösten här på riktigt. Första markfrosten är ett faktum, men bara fläckvis. Sommargrannen mitt över vägen flyttar in till stan i morgon, dvs idag. Ett tecken så gott som något. Vi kommer inte att ses förrän i vår.

Jag fick en bukett dahlior, knölarna måste ju tas upp nu för frostfri vinterförvaring. Bland annat fick jag denna jättedahlia.

 

 

Gröna rummet är rörigt, innan övervintrarna hittar sina platser. Det är ju inte stort, men en ack så viktig del i min höst-, vinter- och vårtillvaro.

Mitt i röran sover Myse. Stackars Kasper med sin tratt vågar sig inte ut.

 

 

Det blir ordning där till slut, jag låter fler växter än vanligt få dö i skönhet, ute på altanen. Bland annat pelargoner. Mina vackraste finns kvar, och av dem tar jag skott i vår. Det är gott att äta sin lunch i denna min lilla oas.

 

 

 

Ett smärre under har förresten skett - alla mina avocados har mognat och är jättefina, Bara det att de är ätmogna samtidigt! Fyra fick bli soppa - en del finns i min mage och tre delar i frysen. :)

Lök, vitlök, färsk ingefära, grönsaksbuljong, färsk grädde, limesaft, salt och svartpeppar - mums! Och så lite crème fraiche och några räkor plus lite gräslök. Gott.

 

 

Det är eld i kaminen, lilla gröna rummet fungerar som oas även på kvällen. Väldigt mysigt att sitta där en stund. BadenBaden-stolen, läslampan och en bok - så ser många höstkvällar ut. Bredvid stolen, på golvet, står rosmarinen och doftar, den fick beskäras ganska mycket för att få rum. :)

 

Bordet på bilden ovanför soppan såg ut så här i kvällslampans sken. Måste byta blomma där...  :D

 

Och nu är det sovdags.

Katter, hund och en matte

Katteria
Myse här! Det är inte lätt att vara katt här i huset. I alla fall inte om man ibland vill byta ut sängar och soffor och fåtöljer mot golv. Gäller att vara uppmärksam...

...titta bara - Kasper nästan trampar på mig...

...för att inte tala om svarta katter som rusar förbi...

...blir så trött, inser att kontorssängen är lugnare.

Förresten är det inte bara min nos som är både skär och svart. Måste förresten tvätta tassarna lite bättre, ser jag. :)

Kasperia

Det har flyttat hit två nya hundar, två killar. Dom hälsar på hos mig ibland, men bara på tomten och i koppel, för dom gillar att jaga katter. Fast när mina katter inte syns till försöker jag säga åt deras matte att släppa dom lösa! Hittills har hon inte lyssnat på mig.

Charlie (jag tror att han heter så men är inte säker) har gjort sig illa i en tass. Det är den där extra klon som vi har... ) Det är därför han har tratt. Stackarn!

 

Matteria

Förutom att fortfarande känna mig rätt dämpad efter valutgången gillar jag inte Filips senaste idé. Han, liksom de andra, gillar att ligga i "gröna rummet". Sköna stolar där. Inte alltid är dörren dit öppen och i stället för att kräva insläpp har han börjat använda yuccapalmens hink som toa. Massor av utsprättad jord...

Den är stor, den där palmen, trots att en tredjedel skurits bort. Nu har jag ledsnat, och kattsäkrat - inte utan att jag skulle vilja se när han upptäcker mitt sabotage.

 

Apropå växter - här två från kontorsfönstren

 

 

 

I övrigt kan jag tänka mig att Nalle Puh har en hel del att lära våra politiker - allihop:

Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut.

Javisst - helst ska man ju tänka efter före. Gäller förresten lika mycket väljare som valda. Håhåjaja - han var allt bra klok han, Tage Danielsson. Redan i sina "Tankar från roten" sa han det:
Säll är den som har till rättesnöre
att man bör tänka efter före.