lördag 12 juli 2014

Inte min dag...sabbade partyt...

Kasperia
Lika bra att erkänna - i dag var det inte riktigt min dag. Jag var helt enkelt inte i form för umgänge, fast det insåg inte matte förrän det var för sent. Så vi drog iväg till Skottvång för korvparty och umgänge med bl.a. Sigge. Ja, milan skulle ju tändas också...

De här två bilderna illustrerar precis! Sigges mattemamma ville hälsa på mig, men jag ville bara äta korv (men det fick jag ju nästan inte alls) och så ville jag därifrån!!!
Summa summarum - jag skällde! Riktigt rejält, praktiskt taget hela tiden.
 
 
Här är en till som försökte umgås lite med mig...


Tvåbeningarna tyckte att jag och Sigge skulle åtminstone hälsa på varandra - gick väl sådär, om man så säger...  Vad jag tycker om tilltaget ser ni (i varje fall om ni klickar på bilderna). Kan ju inte säga att Sigge var särskilt intresserad, han heller...

Det enda braiga var att jag lyckades stjäla till mig lite korv...
Jag var stressad och trivdes inte alls, mådde inte riktigt bra. Jag skällde så dant så att matte skämdes, jag störde omgivningen och det renderade matte en nästan-utskällning...
Matte förstod reaktionen, men inte tonfallet (fast hon skällde inte tillbaka, men det gjorde förstås jag).
 
Här sitter lilla kapellet som underhöll med musik, och det var  damen i blått med ryggen mot kameran som reagerade så surt.  Mannen bredvid henne försökte släta över...
 
 
Hur som helst - matte beslöt att vi skulle åka hem. Så det gjorde vi. Lämnade milan bakom oss. Det var förresten ovanligt lite folk där i år. Men de flesta var säkert väldigt glada när jag och matte gick därifrån... var nog ingen bra idé att låta så där mycket som jag gjorde...
 
 
På väg till bilen fick vi stanna och vänta ut minst 20 motorcyklar på rad. En klubb på sommarutflykt. :)
 
 
Vi for inte direkt hem, vi svängde av mot Krampan som inte bara är en gård, utan också ett väldigt fint friluftsområde. Äntligen, dit skulle vi förstås ha åkt innan vi åkt till gruvan!!!

 
 
 
Vi gjorde ett stopp till, alldeles före den här bron över Klämmingen, som verkligen är lite hopklämd just här. Är det därför sjön heter Klämmingen, månntro? :)
 
 
Det finns en fin udde, strax innan bron. Där stannade vi ganska länge. I synnerhet på första bilden syns det tydligt att vetten har rakat bort en massa päls under magen på mig! Nästan lite skämmigt, tycker jag.
 

 
 
Vi gjorde faktiskt två stopp till! Finns hur många badställen som helst, här i världen! Matte tog inga bilder, inte förrän jag hoppat in i bilen igen. Självklart borde jag ha varit kvar där i vattnet, eller åtminstone ute på bryggan!
 
 
Så småningom kom vi i alla fall hem - och där/här har jag sovit sedan dess!!!
 

22 kommentarer:

  1. Men så trist att du är ur form nu Kasper! Allt utom bad verkar jobbigt just nu. .. Den där skälliga tanten kunde väl haft lite överseende eller så...trist. Nu får du krya på dig och så en kram till både dig och din matte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag VAR störande - men tanten kunde använt en annan ton. Tycker jag och matte. Hur som helst var jag glad att få komma därifrån. Snart ska nog livet bli som vanligt igen, men tills vidare ska vi ta det lite lugnt.
      Kasper och matte

      Radera
  2. Men inte kan man väl åka och visa upp din rakade mage på offentligt plats så där, när så många människor samlats för att se din bara mage. Surtanten gjorde rätt som vände ryggen till, man ska inte stirra på vovvar som inte har pälsen kvar där den ska vara. Mysigt fick du och matte ändå, på era stopp. Där, alldeles för er själva. Vila nu upp dig Kasper, då växer pälsen snabbare...tror jag i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att jag har förträngt Skottvång... resten av dagen var i alla fall okej. Men min mage är verkligen inte mogen att visas upp, framförallt inte när jag har badat för då syns den hur tydligt som helst!! Borde matte ha tänkt på!
      Hoppas pälsen växer ut väldigt fort, men den är ju stor och lång, så tyvärr tar det nog lite tid. Fullväxt hinner den säkert inte bli ens till vintern. :(
      Men i stort sett är jag rätt glad ändå. :)
      Kasper

      Radera
  3. Helt klart man får tala om vad man tycker.Tjurtanten kunde väl gå nån annanstans, det va ju erat korv och köttbulleparty.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte säger att man helt klart får säga vad man tycker, men man får inte tjata - och i ärlighetens namn så var jag väldigt tjatig... men jag tror det blir bättre nästa år. :)
      Kasper

      Radera
  4. Den där tjuriga tanten hörde varken jag eller matte, men mattes mamma berättade. Typ, det var faktiskt fler hundar än du som hördes. Märktes att du inte var i din vanliga form. Men nästa år ska allt vara bättre har jag bestämt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fortsätt att bestämma, tycker jag!
      Även om fler hördes, så hördes ju jag mest, bara att konstatera. Jag trivdes inte alls, skillnad om jag åtminstone hela tiden hade matats med korv...
      Men sen blev det bra, och vi ska ta det väldigt lugnt tills min mun är sanerad (jag har ibland lite ont nu) och så hoppas vi att stenen håller sig lugn så länge jag har den kvar.
      Kasper

      Radera
  5. Man kan inte vara på topp jämt..., trots allt verkar dagen fått ett bra avslut med skönt bad för din del <3

    Nu har vi läst ikapp lite och åh vad glada vi blev av att läsa att din lever är ok!! Så skönt för både dig och matte! Inte kul med stenen dock men det är ju iaf lite mer hanterbart än organskador. Vi hoppas att du snart mår bra i hela kroppen från mun till svanstopp ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom vill ju inte göra de ingreppen så tätt inpå varandra, och tänderna är mest akuta. Ingen tid förrän 29 juli - det är inte under semestertider man ska behöva veterinärhjälp!
      Men i stort sett är vi väldigt glada över att det är som det är, och snart är jag nog mitt vanliga jag igen.
      Nu tar vi det lugnt ett tag framöver, nöjer oss med promenader och bad. :)
      Kasper

      Radera
  6. Det är ibland en Matterias öde att behöva rodna lite över Hunderians uppförande... det har minsann hänt här både en och annan gång. Surkartar hjälper inte upp situationen då, precis. Det har varit mycket för Kaspar det senaste nu, så inte var det att undra på, halvpälsad och allt! ;)

    Hemvägen med alla dopp gjorde utflykten väl värd mödan - så vackert! Sörmland ÄR fantastiskt - tillbringade mitt första år vid Yngern i närheten av Nykvarn och sedan blev det många besök där genom barndomsåren.

    Nu blir det en lång kommentar, förlåt, vill bara tillägga att jag läst lite bakåt i "Dagsländor" - mycket bra och trevlig läsning där!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi älskar långa kommentarer. :)
      Sörmland är verkligen ett fantastiskt landskap, här finns ju allt. Från trolska insjöar och leende hagar till dramatiska bergsstup.
      De tider Kasper får vara vid den långa, långgrunda sandstranden utefter Yngern, på vägen mellan Nykvarn och Järna är vi där ganska ofta - Kaspers absoluta favoritställe.

      Dasländor ja - märker att det är ganska svårt att kombinera mina och Kaspers och katternas syn på tillvaron - i en och samma blogg alltså. Mest blir det nog matte som får stå tillbaka - men jag får skylla mig själv. :D
      Åtminstone än så länge får Dagsländor förbli i dvala.
      Berit E

      Radera
  7. Kasper, ska det vara, det är min katt som heter Kaspar! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se där, att din katt heter så visste vi inte. :)
      Du får hälsa min nästan-namne, jag tycker jättemycket om katter!
      Kasper

      Radera
  8. ÄSCH!
    Alla har väl rätt att vara på lite sämre humör någon dag då och då?
    Och du som fått vara med om så mycket senaste tiden har alla skäl tycker jag.
    (Fast jag tror mig kunna gissa mig till spetsskallen.... :D )
    PUSS på dig gullegubbe!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var faktiskt rätt omdömeslöst av matte att ta med mig till Skottvång! Men jag blev ju kompenserad efteråt. :)
      Oj, så mycket jag har sovit sedan vi kom hem - sover faktiskt nu också. Men tänker vakna när vi ska gå till sjön!
      Kasper

      Radera
  9. Stackars dig Kasper! Det kanske var för att du saknade mig lite grann som du skällde så mycket! Och för att du inte mår så bra förstås. Jag gillar faktiskt inte folksamlingar något vidare heller. Det såg i alla fall ut som om du tyckte om att bada några gånger på hemvägen även om magen skymtar lite grann... Kramis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade varit fint att se dig där, Ludde, men jag är inte säker på att ens det hade hjälpt.
      Men att bada tre gånger på hemvägen, det var jätteskönt. Bad och sniffande och bara jag och matte - det var toppen!
      Men jag hämtar mig nog, ska du se. :) Har nog faktiskt redan gjort det.
      Kasper

      Radera
  10. Vi spetsar är väldigt bestämda, säger och vet väl jag lilla Ninna hos skogsfrun.
    Vill vi ha vår vilja igenom måste man låta höra sig, och hör sen!

    Skönt att komma bort från glammet när man inte mår 100
    ett svalkande avstressande bad satt fint också.
    Den gnälliga damen är bara att glömma, det finns alla sorter ;-)

    Ha det gott och lugnt nu, bara du och matte och kompisarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fint, Ninna, med nån som förstår. ;)
      Visst vet vi vad vi vill, vi spetsar, och visst kan vi tala om det.
      TUR då att vi dessutom är så kloka!!
      Sur- och skälltanten har vi redan glömt, både jag och matte. :)
      Kasper

      Radera
  11. Nä nu har väl Kasper ändå skämt ut sig... :-) Fast om man inte mår riktigt bra måste man ju få säga det - rakt ut - om man känner så, hehe. Spetsskall kan bli v ä l d i g t påfrestande... Säger en som prövats :-) Hoppas lillemannen mår bättre efter att ha 'sjungit ut'...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länga vi är hemmavid, eller i någon skog eller sjö, då är allt lugnt och Kasper tycks må bra.
      Men stresströskeln som alltid är låg är nu lägre än någonsin, i praktiken obefintlig...
      Jag tror inte han mår riktigt bra, misstänker starkt att han har besvär med den/de tänder som ska dras ut. Så synd att ingen tid fanns före 29 juli.
      Lille fine gubben min...
      Berit E

      Radera