onsdag 4 januari 2012

Undrar om ni kommer att tro mig

Jag tycker det är lite jobbigt här hemma just nu. Men lite mer fart på matte har det åtminstone blivit.
Skälet till att det är jobbigt är den här varelsen - och det är INTE Mysan. Fast det finns kolossalt mycket Mysan i den.




Det är väldigt komplicerat, så jag har helt överlåtit åt matte att berätta.

En liten nästan-Mysa kom alltså hit i bil. Den äter, och den dricker. Den fräser åt mig, men mindre i dag än i går. Jag gillar inte när någon fräser åt mig. Jag går undan.

Men nu finns vi i alla fall i samma rum, och det gör Maxi också. Alla mina katter är inne och matte också, det känns förstås bra.

Jag undrar om matte är riktigt klok!
Fast nånstans inne i mig är jag nog i själva verket glad!


Den hade i alla fall vett att inte stanna kvar i min bia!



Men riktigt vad allt det här handlar om - det fattar jag inte riktigt. men det visar sig väl.

Gå och läs hos matte om ni orkar, så kanske ni fattar.

Det värsta, säger matte, är att hon egentligen inte fattar något själv. Förunderligt osannolikt är ordet.

Jag ska snart skriva mer, kanske ska den där konstiga nästan-Mysan få skriva lite själv här?

Ska be matte fråga om den vill, själv vågar jag inte...  för som sagt, jag gillar inte sånt som fräser!

I alla fall är det inget eller ingen som fräser här hemma just nu. Alla sover, jag också (kan jag ju göra eftersom matte sekreterar åt mig. :)


17 kommentarer:

  1. Verkligen skumt att att ni får hem Mysans son nu när Mysan är borta. Undrar om det betyder nått speciellt.

    Ja mindre blåst och regn vore verkligen inte helt fel. Om man ska tro väderprognosen så ska vi få lite minus grader i några dagar och det blir ju kanon för då slipper man en kladdig vovve varje gång man varit ute :)

    Tror också det kan bli ett bra år 2012. Vinja ska nämligen paras vid nästa löp och då ska en lite få följa med hem :)
    Ska bli kul men lite pirrigt att börja om från början igen. Bara hoppas man inte gör samma fel på den nya som man gjort med Vinja i vissa lydnads moment ;)

    Nu är det bara 3,5 timmar kvar innan jag får gå hem och sova :)

    Önskar er också ett fortsatt gott 2012 och även en skön nattsömn.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Ja du Kasper min matte har med möda fått upp hakan från golvet sen vi fick vet detta.
    Har visst varit lite jobbigt att vara mer eller mindre utan haka i ett par dagar.
    Det ÄR en fullkomligt osannolik solskenshistoria detta!

    SvaraRadera
  3. Oj! Vilken flax Myse har! som hamnade hos dig hux flux! Hoppas han inser det och stannar och boar in sig (fast inte i bian förstås).

    SvaraRadera
  4. Häftigt säger vi bara, hoppas verkligen att han stannar hos er för evigt.
    Han kommer bli en toppenkompis!!
    Vov o kram!!

    SvaraRadera
  5. Har läst hos matten din och det är ju bara en HELT underbar historia!!!
    Riktigt rörd blir jag, och hakan återtar väl sin plats den också som hos Sigge;D
    PUSS på er allihop!

    SvaraRadera
  6. Ann-Margret o Vinja - säkert betyder det något speciellt, säger matte, att Mysans Myse kom hit till oss.
    Jag tror också att det här blir bra med tiden.
    En valp så småningom - åh så spännande!! :)

    Sigge - ja, nog är det en historia! Den innehåller det mesta. Vemod, förundran, glädje. Även spänning!
    Hittills går det bra, väldigt bra till och med. Och jag har en kattlåda som är i fullt bruk igen... ;)

    Rudi - han väljer att boa in sig hos matte i stället för i min bia. Tyder åtminstone på en VISS omdömesförmåga. Han vill vara i mattes säng på natten, och gärna under skrivbordet när matte sitter vid datorn.
    Han fräser inte åt mig längre. Fast han gillar inte när jag skäller. Där påminner han lite om matte. :)

    Grabbarna boys - jag och matte hoppas också att Myse vill stanna. Och det verkar ju så.
    Jag tror också att han kan bli en riktigt fin kompis med tiden. :)

    Eva - ja, visst är det en underbar historia. När det nu är så att Mysan inte längre finns på den här sidan bron.
    Och så fint för Myse som så frenetiskt tidigare försökt att bli insläppt på olika ställen. Äntligen hittade han just hit, där han är mer än välkommen!

    SvaraRadera
  7. Hejsan hej !
    Blev hitskickad av Sigge att läsa solskenshistorien.
    Nån mening måste det ju ändå vara att just Mysans son nu ligger och gonar sig i fåtöljen , hoppas han väljer att stanna !!

    SvaraRadera
  8. Kjelle Bus - jag är Myse och fick lov att svara dig här. :) Bra va!

    Jag är också säker på att det är nån mening, "mamma Mysan" har på något sätt banat väg för mig här.
    Jag har försökt få komma in till några olika människor förut, men ingen har släppt in mig! TUR, för det känns absolut som om det är just här jag ska vara.
    Jag är inte rädd för Kasper längre, och under bara två dagar har jag närmat mig dom andra katterna också.
    Jag tänker nog stanna här! Inte SÅ kul att vara hemlös, ska jag tala om. Och jag är ju så liten. Men nu ska nog mina slagsmålsblessyrer läka snabbt, tror jag. :)
    Kul att du titta in hit, jag ska minsann kolla hos dig också.
    /Myse

    SvaraRadera
  9. Tror mattes & mina kommentarer möttes över Nordsjön. Vilken härlig början på det nya året med en liten Pysen Myse som har fått komma till ett så fint hem hos Er. Så glädjande att läsa Era bloggar igen. ♥♥

    SvaraRadera
  10. Vi trodde ju att det var Mysan som var hemma igen när vi såg första bilden... Men tänk ändå vad ödet är märkligt som istället skickat er Myse!

    SvaraRadera
  11. Kikkan - så var det nog, att kommentarerna möttes. :) Allt känns väldigt bra nu, och vi kommer säkert att finnas på våra bloggar lite mer frekvent än senaste tiden. Och vi är så glada för Myse! :)

    Emma o Malte - ja, nog är livet och ödet bra märkligt ibland. Knappt så man tror det är sant! Men det är det ju. Och Myse som fortfarande bara är en kattvalp blir mer och mer hemma här. Och matte ser glad ut igen.

    SvaraRadera
  12. Det var då en söt nästanmysan.
    Hoppas den slutar fräsa åt dig snart.

    SvaraRadera
  13. ojoj, det var en tåblöt glad historia....puss från mig, å varm kram från matte

    SvaraRadera
  14. Vilken tur du har lille katt! Det e kallt ute och så mysigt att vara inne hos snälla männskor. Och Kaspers matte e snäll har jag läst.

    SvaraRadera
  15. Gizmo - att fräsa har den slutat med för länge sen! Den boar in sig med rekordfart! Fast vi gosar inte med varann än. Den är lite valpig, tycker jag... :)

    Buttons - den är så märklig den här historien, så matte tror nästan inte att hon vågar tro på den! Men så tittar hon på Myse, och DÅ tror hon igen. :)
    Puss o kram tillbaks från mig.

    pelle - SVARA får jag i alla fall här, redan nu. :) Jag är Myse, och jag känner att jag haft tur. Eller vad det nu är. Den här matten är faktiskt väldigt snäll tycker jag, så jag tänker nog fortsätta att hoppa upp i hennes säng när hon går och lägger sig.
    Jag har aldrig haft någon tvåbening att sova hos förut.
    Jag mår så bra här (men jag kan inte hälsa på hos dig för när jag klickar på ditt namn kommer jag bara till en profilvy).

    SvaraRadera
  16. Va sjutton skådar mitt norra öga, har ni ökat ut familjen igen, jag som trodde att det var stopp men jag förstår att matten och de övriga katterna har saknat Mysan alldeles väldans. Hoppas att ni alla mår bra, även om den nya fräser alldeles väldans, hihi.

    Taxpussisar.

    SvaraRadera
  17. Hillman - inget att göra, den här kattvalpen bara kom!!! Skaffade sig på egen hand bilskjuts hem till oss! Och nu fräser han minsann inte längre. :)

    SvaraRadera