Inte smiter jag, inte...

Äntligen har matte fattat - jag är faktiskt ingen smitare! Hon har lämnat gallergrinden på altanen öppen i flera dar, och så har hon lite diskret kollat var jag håller hus. (Faktiskt diskret för jag har inte märkt nåt, men får väl tro på vad hon säger.)

Jag har inte smitit iväg, alltså inte ens ner på tomten! 

Tusan också - kan väl erkänna att jag i princip är en "mattegris"! Tycker att hon och jag ska finnas på samma ställe.

Visst är det lite begränsande, men rätt praktiskt ändå. Det betyder ju att jag nästan alltid får vara utan koppel. Utom på vägar, alltså. Eller hos dom som inte gillar hundar, men dom är som tur är VÄLDIGT FÅ.

Illa nog att dom överhuvudtaget finns. men det gör dom, dom stackarna. Dom anar inte vad dom går miste om!

PS. Matte tycker också att vi ska finnas på samma ställe, hon och jag. Skönt när vi är ense.

.

Åska, men framförallt Grynets ljuvliga tomt

I eftermiddags åskade det, och blixtrade. Thundershirt på - men jag var rädd ändå! Men matte pratade med mig, gjorde nån sorts massage och det kändes rätt bra, faktiskt. Upp i hennes säng eller bredvid henne i soffan ville jag helst inte, så hon sa åt mig att gå till mitt sovtäcke - bra!!! Där fick jag märgkex! Och ostbitar. Och korvsnuttar!

Och jag åt! Kan säga att det skulle aldrig ha funkat utan den där västen, så någon nytta gör den i alla fall. Kanske mer och mer? Matte och jag tror faktiskt det. (Vi hoppas också, för den var förhållandevis väldigt dyr. 400 kronor, men hjälper den mig så är den värd varenda krona och faktiskt mer ändå.

Förresten regnade det alldeles kolossalt också  - katastrof för matte som fick vada ut i glasrummet och försöka stoppa ytterligare inflöde. Men om det får hon berätta själv, om hon tycker att en sån bagatell är nåt att skriva om.

Jag vill hellre tala om att jag och Grynet åt jättegod paj i går (onsdag). Jag och matte hade med oss den, till Grynets konvalecentmatte, som var rätt skruttig men ändå förvånansvärt återhämtad. (Alla bilder är klickbara.)

Grynet är världens knähund - vill mycket hellre sitta i sin mattes knä än gå med mej och bada!!!
Men visst är hon attans söt! Hon har sjön som vattenskål, men det har jag visst skrivit om förut.

Jag måste ju utforska, så ibland blir det lite knepigt att komma åt vattnet...

Men skam den som ger sig...

Jag badade i vassen också...

Mattarna satt på en bänk nere vid vattnet, och Grynet bara beundrade mig (snarare bara "undrade", säger matte, men vad vet väl egentligen hon om sånt - inte ett dugg!!!)

I alla fall så var jag en urglad hund, och Grynets matte blir inte förskräckt längre när jag efter-badet-rullar - hon har ju sett hur fort jag blir alldeles vit igen - tro det eller ej, men det är SANT, jag BLIR helvit efter bara nån halvtimme eller så!

Jag sprang som en tok ibland! Upp ur vattnet - lite rull - ner i vattnet - upp ur vattnet - mera rull osv. Titta och njut, ni fattar va att jag hade en fullkomligt ljuvlig dag!!

Glöm inte att klicka på dom ljuvliga bilderna, för dom här är jag stolt över!!

Det här är LIVET!! :)

Men kan ni gissa vad MATTE tittade på och till och med fotade??!!

Jo, sånt här!!!!

Förresten kan jag tala om att jag äter röda vinbär, men absolut inte svarta!

Åh, vad det är gott med hallon!

Lite skralt med min bloggning för tillfället, och det verkar som om nästan alla har lite annat för sig just nu.

Kan i alla fall berätta att jag och matte hämtade in lite kantareller nerifrån tomten idag.

Av dom ska matte göra en god paj som vi ska åka iväg till Grynets matte med - hon har "beställt" en sån av matte. Där hon ligger hemma och konvalecerar. Grynets matte, alltså, konvalecerar. Vet inte än om vi åker dit på onsdag eller torsdag.  (Grynets matte minns fortfarande den där goda pajen som hon blev bjuden på för flera år sedan...)

Grynet och jag ska också få smaka, har matte lovat. Fattas bara annat...

Vi har plockat hallon också, idag! Finns massor nedanför min tomt, flera hallonsnår där det varit kolonilotter tidigare. Finns svarta och röda vinbär också, men dom är nästan kvävda av alla hallon. Oj, vad dom brer ut sig!

Vi åt oss jättemätta, både jag och matten. I morgon ska matte och jag gå ner igen till hallonen, och då ska matte ha en bunke med sig att plocka i. Jag tänker bara plocka direkt för magen, jag! Mums!!!!

Jag plockar mina hallon själv, är väldigt bra på det. Och då får jag precis dom jag vill ha.

Bilden är inte från i år, för matte hade ju ingen kamera med sig i dag. Därför blir det ingen badbild i dag heller, fast vi fortsatte ner till sjön. På hemvägen hämtade vi upp kantarellbunken, matte lämnade förresten ganska många kantareller kvar i marken.

Förresten tycker matte att jag är lite konstig. Åska och skott är jag ju jätterädd för, men en massa flygplan som dundrar på som bara den, dom bryr jag mig inte om alls! Och en helikopter som med en fasligt dån flög nästan precis över huset flera gånger, den skrämde mig inte heller. Jag blev bara lite arg på den.

Det är väl inget konstigt! Alldeles självklart, tycker jag!

Nu är den provad på riktigt, min thundershirt

För tre dagar sedan fick matte räkningen, och på måndag betalas den. Gäller alltså min "åskväst". Kan utan överdrift säga att vi har tittat på den där tingesten med stor skepsis, både jag och matte.

I går kväll dundrade det rejält ute, fast inte precis ovanför oss. Jag började i alla fall bli ordentligt orolig.

Matte satte på mig den där konstiga grejen, sen ville hon att vi skulle gå ut för kvällskiss innan ovädret bröt ut på riktigt.

Det blixtrade! Ett sånt enormt blixtfyrverkeri har matte aldrig tidigare sett, och jag tvärvände i dörren och sprang till min speciella soffvrå. Matte stängde kvickt dörren.

Jag var rädd - men jag skälvde och skakade inte i hela kroppen.

Jag vägrade visserligen att äta godis, jag vägrade i princip allting. Men den där fruktansvärda panikångesten infann sig inte.

Dundret kom aldrig riktigt nära,så jag vet ju inte hur jag skulle betett mig då. Men dom där vidriga ljusblixtarna på himlen... dom fanns överallt! Och jag brukar reagera rejält även på avlägset dunder.

Det höll på länge. Vi gick och la oss.

Jag låg på mattan nedanför mattes säng, hon gosade med mig, och jag gjorde inga tecken på att vilja hoppa upp till henne. Bara vände upp magen och sa åt henne att fortsätta klappa, smeka och gosa. Det gjorde hon.

Sen somnade vi. Jag sov i västen, det gick utmärkt. Och jag bevisade för matte att jag i princip kan klara mig hur länge som helst utan kissning om det är läbbeväder ute!

Tusan också - vi gillar västen! Den hjälper mig faktiskt! Nu ska matte prova den i andra sammanhang också.

Här (längst ner) ser ni när jag provade den första gången.


(Vi är dåliga på att blogga just nu, men jag kan i alla fall berätta att Grynets matte sedan i går är hemma från sjukhuset. Hon ringde och tyckte att vi skulle komma och hälsa på om ett par dar, när hon förhoppningsvis var lite starkare. Det ska vi göra, en dag i nästa vecka, och ta med oss en god kantarellpaj! Mums för både mattar och hundar.)
.

Ja se mattar - åtminstone min...

Grynets matte ligger på sjukhus - hon blev sämre dagen efter att jag varit där. Nästa dag ringde Grynets matte till min matte från sjukhuset, dit hon kommit i ambulans.

Läkaren sa att "av det där så antingen dör man väldigt snabbt eller så blir man helt bra. Och du dog ju inte..."

Snart får hon komma hem. Det blir bra. Grynet bor just nu hos en granne. Det var för långt till mig, för det var bråttom.

Matte och jag har varit på utflykt idag, träffat både två- och fyrbenta. Matte upptäckte att kamerabatteriet behövde laddas, så det gjorde hon.

Sen tog hon batteriet ur laddaren och tog fram kameran.

Och så åkte vi iväg. Med kameran. MEN med batteriet liggande kvar hemma på skrivbordet... 

"Men Kasper", sa matte, "det var ju åtminstone laddat..."

Med en sån matte mår man så här! Japp, passar precis med en svart-vit bild!!!

Skrotmatte!

Natti!

(Sigge - visst vinner väl ändå min matte i virrighet!!!)

Glömda efter-badet-bilden från igår

I dag har det just inte hänt någonting alls. Mer än att jag fick smaka lite glass, och det är ju inte mycket att skriva om.

Men jag upptäckte att matte glömde en mycket viktig bild från besöket hos Grynet i går.  För Grynet har inte bara en egen sjö, hon har också helt perfekta ställen att liksom efterbada på.

Grynets matte såg lite konstig ut när hon såg mig in action... Det gjorde förresten Grynet också.

Vad är det egentligen med såna där feminister - den enda som tycks förstå att efterbad-rull är en absolut nödvändighet, det är matte! Dvs nödvändigt för mig att rulla, inte för henne förstås.

Fast hon borde prova, hon också!
.

Har hälsat på hos Grynet

För mig är det fortfarande måndag 11 juli, kanske vi ska ändra tidszon för bloggen, så att klockan bättre stämmer överens med min och mattes syn på natt och dag...

Jag har hälsat på hos Grynet idag. Matte bestämde att vi skulle köpa med oss pizza (INTE sushi) och åka iväg och bjuda Grynet och hennes matte på lunch - för Grynets matte mår inte så bra. Hon har ont.

Dom här killarna på pizzerian hade ingen korv till mig, men jag fick en massa kebabkött! Min snålmatte bad dom ta bort två tredjedelar (!!!!!) och det gjorde dom. Men det blev ändå en massa kött till mig - bland det godaste jag någonsin ätit! Så här glada blev dom när jag tackade för maten.

Matte hade tänkt få en bild när dom bakade pizza, men dom tyckte att dom var mycket snyggare så här...

Så småningom kom vi fram till Grynet. Jag ville förstås också få pizza när mattarna åt...

...men jag fick vänta tills matte kastade ut kanter till mig och Grynet, på gräsmattan.

Sen bara pratade och pratade dom, våra mattar.

Vi funderade på hur vi skulle få dom att bli lite roligare.

Äntligen gick dom ner till sjön, 50 meter ungefär, och så badade och badade och badade jag! 

Det är sånt slöseri, tycker jag  Jag älskar att bada, men jag bor inte där. Grynet bor där men badar inte alls, hon bara dricker lite vatten ur sjön ibland. Det är ju liksom att kasta pärlor för svin, som man säger!

Men söt är hon! Även fast hon har sommarfrissa. :)

Det är så fint hos Grynet.

Så småningom åkte vi i alla fall hem igen, och då såg vi massor av grågäss,minst 150 stycken, trodde matte. Fast bara några stycken fastnade samtidigt på bild. Men hela stora fältet var fullt.
Dom här kossorna Mura är förresten också sommarfriserade, precis som Grynet.

Och sen så kom vi hem, och där väntade mina katter på mig!

Jag gillar en sån här välkomstkommitté.



Matte konstaterar just att det nog är tur att hon så ofta glömmer kameran. För det ska väl ändå vara nån måtta på bilder!!!! Två dar i rad nu.
.

MUMS, med kantareller!!

Tänkte bara visa på min "middag" i går, efter partyt. Blev ju ingen kantarellmacka eftersom jag i princip redan hade ätit TVÅ middagar i Skottvång, sa matte. Hrm - jag menar att hon överdriver, och det rejält ändå!

Men så fasligt hungrig var jag faktiskt inte, så det kändes nästan bra med bara kantarellerna - här har jag hunnit slicka i mig hälften, men nog ser ni att det ser gott ut!

Men matte, hon nöjde sig minsann inte med bara kantareller (fast i ärlighetens namn så åt hon ingenting alls, drack bara vatten, där i Skottvång).

Dagens middag hann jag smälla i mig innan matte hann fotografera - det var köttbullar och korv som jag fått av Sigge!!!! Skrotmatte!!!

(I morgon ska jag förresten åka till Laxne IGEN, alltså nästan till Skottvång. Jag ska hälsa på hos Grynet - om hennes matte mår lite bättre då än hon gjorde i går. Hoppas, hoppas...)
.

Årliga partyt i Skottvång

Jag är mätt, jag är trött! Så blir man när man partajar, konstaterar matte.

Jag fattade på en gång i morse vad det var fråga om! Matte skar korv i bitar, och hon skar ost! Massor av båda! Det visade sig att mina kötttbullar var slut, men eftersom jag ju visste att det var Skottvångpartaj som väntade så hoppades jag på Luddes husse och Sigges matte - och visst hade dom med sig en hel massa köttbullar!

Vi hade alltså vårt årliga korv- och köttbulleparty. Jag, Sigge och Ludde. Och här sitter Luddes husse och hälsar oss välkomna, dom hade visst redan varit där ganska länge, Ludde hade t.o.m. hunnit bli kär och nu var han jättetrött!

En skojig farbror spelade dragspel av och till, just här av... :)

Mycket prat blev det, så jag blev otålig! Skulle det här verkligen föreställa party!!!??? Luddes husse fattade, och matte fotade.

Som ni kan se - Ludde är mer intresserad av sin nya kärlek (ni ser den där lilla sötisen om ni klickar på bilden). men jag och Sigge är väldans både korv- och köttbulleintresserade.

Dom sa att jag förmodligen var totalt svältfödd och fullkomligt uthungrad!

Undrar varför dom sa så...?

 

Det är ju faktiskt så att nu är det MIN burk som Luddes husse håller i handen - klart att jag har ätit upp en väldigt stor del av både Luddes och Sigges köttbullar, men ändå... 

Förresten så blev Sigge också lite kär, men det har jag ingen bild på. Men Sigge har. :)

Värt att notera: I år käkade inte jag på Sigges mattes kex,
och Ludde pinkade inte på min rygga, hihihi...

 Sen åkte Ludde och hans husse hem, förmodligen var dom nyfikna på vad Luddes matte hade shoppat i Stockholm. (Förresten så hade dom ju kommit minst 1 1/2 timme före mig och min segmatte!) Vi siktade som vanligt in oss på klockan 12.

Jag och Sigge och matte tog oss en sväng i skogen (medan Sigges matte passade sitt stånd med alla braiga grejer)  men i skogen var så mycket folk i år, så vi kunde bara vara lösa ibland. Lite trist blev det, så prommisen blev inte så lång.

Sen blev det som sagt koppel.

Alla dom andra som inte var där för vårat partys skull, dom var ju där för att se när kolmilan tändes.
Här den redan tänd.

Lite senare skulle den liksom fyllas på.

Det blev lite jobbigt! Jag skällde för att matte gick ifrån mig.
En tant nästan-skällde för att matte var tvungen att gå förbi henne för att själv kunna fota.

En farbror kom och både skällde och ställde sig precis framför matte och sa "jag ger bara igen, du ställde dig precis framför oss..."
Matte svarade att hon serietog tre bilder på mindre än två sekunder!
Sen flyttade hon sig tre meter - och där stod snällingar som skrattade gott tillsammans med matte.

Så här såg det ut när dom stoppade ner ännu lite mer saker i milan
- snacka om att stå i rök och damm... (klicka på bilden)

Och sen for vi hem. Jag badade på vägen, jag menar att jag badade i sjön, på vägen hem... I Klämmingen.  

Har ni sett så vackra våta stenar är.

Och hemma, så småningom, så provade matte min nya thundershirt. Provade den på mig, alltså. Jag undrade vad hon höll på med egentligen, och hon är inte säker på att den sitter rätt - hon måste öva, säger hon!

OJOJOJ - 20 bilder! Så många har vi ALDRIG tidigare lagt upp på en gång!

Så jag sparar väl bilden på kantarellerna jag just ska få till min försenade middag... Men nu ljög vi - för jag äter alltid middag så här sent - vi har liksom vår egen dygnsrytm, jag och matte.

.