söndag 20 november 2011

Skogspromenad - med märkligt fynd

I dag hade matte lillkameran i fickan när vi gick den nästan-dagliga skogssprommisen. Fast efter gårdagens regn var all mossa på berget så hal att matte höll på att trilla flera gånger. Men det gjorde hon inte, och det var ju bra.







Jag tror att jag till och med hittade en nisseport! Visst är det väl?



Jag gick närmare - och jo, jag blev ganska säker.
Någon går väldigt försiktigt framoch tillbaks där,
det ser jag på mossan och löven  och lingonriset.  


Men vet ni vad de ALLRA konstigaste var, som jag hittade?
Titta noga ! Ser ni nåt konstigt i den där risigt döda busken?


Såg ni inte? Titta närmare här! 


Ett BEN! Ett märgben! Högt uppe i trädet, eller om det nu är en stor buske!!
Det bara hänger där!!!  

Nej, jag fick inte undersöka det närmare.
Gjorde inte så mycket, det har nog sett sina bästa dagar.
Men konstigt var det. Att det kan växa baconost
och till och med korv på träd, det visste jag. men BEN!!

Det här var faktiskt ett väldigt litet skogsområde, men brant och oländigt på sina ställen, så vi gick omkring där länge. Matte hade ett fasligt sjå! Eller heter det schå?  Men sen skulle vi ju ta oss tillbaks till lilla vägen igen, matte såg den - men upptäckte att det var en ANNAN väg... Jaja - bara några minuters väg så var vi tillbaks innanför bommarna till vårt område. :) Men maken till amöbalokalsinne, det får man sannerligen leta efter!




Sen gick vi hem, och matte övergick till att fotografera Mysan! Mina andra katter bara sover när dom är inne, Mysan är det lite mer fart på. Bland annat attackerar hon suddgummmin...




Natti!

fredag 18 november 2011

Lugn dag, väldigt lugn!

Vill bara tala om att matte har skrivit låååångt om mina katter, på sin blogg. Här.  Ifall ni vill veta mer om hur vi har det. Just nu ligger Mysan på skrivbordet och Filip o Maxi på kontorssängen. Petrus ligger nånstans i vardagsrummet. Ingen har bråkat det minsta med någon.

Jag har haft en väldigt vanlig dag. Vi skulle ha åkt och bytt däck, men det gjorde vi inte! Matte bar in loggs i stället. 35 "paket", det betyder 350 kilo. Så nu är hon lite mör i ryggen. Orkade inte börja lyfta däck också.


Matte minns med saknad hur vackert det var i hallen när vi hade björkved staplad i "vedhyllan" i stället för staplade värmeloggs i plastförpackningar. Men så tänker hon på hur mycket enklare allt är nu, och då blir hon glad igen. Och eftersom loggsen finns på den här sidan av skorstensstocken så ser vi dom ju inte när vi är inne i huset. :)
Dom bara brinner, lugnt och vackert, och värmer som bara den!


Ute ser det ut så här. Nästan i alla fall, matte tog bilden i går.

I det där mörka ska jag strax gå ut. Hos mig finns minsann ingen vägbelysning, inte. Vi har inte sånt i skogen.


Den här klösråttan köpte matte åt Mysan, för några veckor sen, innan hon, dvs Mysan, fick gå ut. Ingen enda katt har nånsin klöst på den! Nu ska vi flytta ut den, för på ytterdörrkarmen klöser dom minsann. Katterna klöser alltså, när dom vill in. Nu ska råttan få sitta där på karmen. :)



Natti!

onsdag 16 november 2011

Gottigt! Men Filip kaxar till sig ibland...

Usel bloggerimatte, det är vad jag har! Nåja, hon har ju lite annat för sig som också kan vara skoj. I dag till exempel var hon hos tandläkaren. :)

Med sig hem hade hon bland annat såna här.  Tuggrullar! Jag var rädd att dom var ordinerade av tandläkaren, till matte, men dom var till mig! :) 




Ursmarriga, det ser ni ju! Jag har bara fått en tuggrulle ännu, och den hade jag göra med nästan hela kvällen. Jag kanske får en ny i morgon. Vet ni vad jag mer gillar - jo filmjölk. Matte har inte sån hemma så ofta, men idag fick jag mig i alla fall en slurk.


Jag gillar min vanliga mat också, i synnerhet den ena sorten.
Haha, Filip, du får bara vatten, jag får MAT!"


Annars är det ALLTID så att katterna får godare mat än jag. Fast dom får ju varken grisöron eller märgben förstås. Inte märgkex heller. Men själva MATEN - ojojoj, va läcker den är!

Om någon undrar varför Filip plötsligt har halsband på sig, så har det sin särskilda historia. Mysan har också ett nu igen, tillfälligt, och det har också en särskilt historia. Matte får berätta, kanske i morgon. Men när det gäller Filip så kan jag tala om att han har blivit väldigt kaxig, jagar ofta bort både Petrus och Mysan från tomten! Han försöker faktiskt vara dum mot Mysan inomhus också, ibland.

Så nu har matte satt på honom det där plinghalsbandet som Mysan fick ha dom två första utedagarna hos oss. Så att matte skulle höra var hon höll hus. Mysan skulle ju faktiskt ha kunnat ge sig iväg till sitt förra revir och förra liv.

Nu kan alla i stället höra var Filip är! Matte hör honom också när han är inne, och kan hålla lite koll.  Det verkar som om Filip blir lite mindre kaxig med det där halsbandet. Det tycks dämpa honom, i övrigt bryr han sig inte om det alls. Han får nog ha det några dagar till.

Natti!

lördag 12 november 2011

Hon kom, hon Grynet :)

Först rusade Grynet in och hälsade på mig - och sen rusade hon ut på tomten! Ville väl se om allt var sig likt. Hennes matte blev ganska ställd - Grynet brukar minsann inte vika många meter från sin mattes sida inte - men nu fick hon till och med koppel på sig!

Jag protesterade högljutt - släpp loss Grynet!!!



Då gjorde hennes matte det, så att vi kunde hälsa ordentligt.
Men en liten aning sur hann hon bli, Sötgrynet!


Sen sprang vi runt - men bilderna blev så dåliga att matte slängde dom.
Sen gick vi i alla fall in, mattarna åt tomatsoppa och Grynet och jag fick korv. Änglamark frukostkorv, matte hade tänkt koka dom och äta dom med pepparrotssås och potatis. Det kan hon glömma nu, hehehe...

Jag tror att Grynet är lite pryltokig. Hon var som vanligt kolossalt intresserad av min grejkorg.  Först plockade hon ut sånt som tydligen verkade intressant, sen fortsatte hon att leta och leta, buffa på grejerna och leta mer. Matte busade med oss och vi hade riktigt skoj! Innan Grynet kom på att hon ju faktiskt är en äkta knähund också.



(Som vanligt hos Blogger numera, klicka på någon av bilderna så ser ni dom allihop lite större. )

Och nu, nu sover jag som vanligt i min bia - dvs jag håller ju ett öga på matten förstås, så att hon sköter sitt sekreterarjobb. Bredvid henne på skrivbordet ligger Mysan och sover. Och på kontorssängen ovanför bian sover Maxi. Petrus och Filip är ute.

En helt vanlig kväll alltså. En fredagskväll. Nu ska matte göra i ordning en kopp te åt sig, sättta sig i en fåtölj framför kaminen, och tända ett par ljus. Det är vad HON kallar fredagsmys. :) Jag för min del ska få en korvbit till. Det är vad JAG kallar fredagsmys (har vi flera gånger i veckan...).

Och sen - natti!

fredag 11 november 2011

Har glömt berätta!

I går - nä det har redan hunnit bli i förrgår - så var jag och matte och hälsade på en av mattes vänner. och vem tror ni det var som OCKSÅ kom dit? Jo Grynet!



Som vanligt satt hon väldigt mycket i sin mattes knä, men inte hela tiden. Här håller jag som bäst på att övertala matte om att hon ska släppa ut oss.


Och då gjorde matte det.

Sen fick vi smaka lite lax som hade blivit kvar. Urgott! Fast annars var det ganska tråkigt,  blev inte alls så mycket bus som jag hade önskat.

Men jag lyckades i alla fall skrämma en katt - en dum en som inte fattar att jag tycker att alla katter är mina kompisar. Fast Mysan är ju lite svårflirtad, förstås. Men hon är i alla fall inte rädd längre.

Och vet ni vad - i morgon som redan hunnit bli idag, så kommer Grynets matte hit till min matte. TÄNK om hon har Grynet med sig då, det vore toppen för då kunde vi vara ute en stund hos mig. Men det är faktisk inte säkert att Grynet kommer med. . men hoppas, hoppas, hoppas...

Men idag - som redan hunnit bli i går - då var det en riktig tråkdag. Jag har passat huset en hel massa timmar, drygt fyra!!!!,  medan matte var på nån sorts möte.

Hoppas ni har fattat alla mina i igår, idag och i morgon... :)

tisdag 8 november 2011

Förlåt att svaren dröjde

Jag glömde ju bort att Malte och hans matte tycker att jag ska svara på några frågor, Malte skickade frågorna till mig häromdan. Förlåt att mina svar dröjde, men här är dom nu i alla fall.

1. När ingen ser mig eller hör mig är det ju inte lönt att göra just nånting alls! (Om jag inte fått ett märgben att roa mig med.)

2. Jag går aldrig hemifrån utan att ha helst ha matte med mig.

3. Min blogg heter som den gör för att min gamla hette så och matte var för fantasilös för att hitta på ett nytt namn! Och så för att Kasper finns med i namnet, förstås.

4. Om jag vågade skulle jag anstränga mig mer för att komma åt kattmaten!

5. Om tio år kommer jag ganska säkert att sitta på andra sidan Regnbågsbron och vänta på matte. Eller också sitter hon redan där och väntar på mig. Alla mina katter är också redan där, utom Mysan förstås för hon är så ung, och så har jag äntligen fått träffa collie Klara som dom allihop talar om. Hon är ju redan där och väntar.

Många bloggkompisar har redan fått frågorna/awarden, och jag lämnar den härmed vidare till alla som vill ha. Bara att ta för er, och svara. :) Oavsett ni har två eller fyra ben. Nisse till exempel, han har ju bara två.


Ibland är jag för övrigt lite blyg...

Natti, jag känner att nattismärgkexet väntar på mig nu. :)

söndag 6 november 2011

Kajpromenad

En väldigt stillsam helg, för mitt vidkommande. Och i skogarna omkring mig har det jagats. Jag och matte var ute och åkte (hon får själv berätta varför, värsta virrmatten) men överallt där vi hade tänkt oss att få en fin promenad stod det jakt-pågår-skyltar.

Men jag kan ju berätta om när matte handlade i Södertälje häromdan, och vi gick en tur utefter kanalen.

På kajen stod ett par snällingar som matade fåglar. Dom försökte mata mej också, men jag ville inte ha nåt.




Dom pratade massor med matte, och så ville dom fota varandra med mej i knäet!! Kan ni tänka er! Jag vägrade naturligtvis! Sprattlade och gläfste tills dom insåg att någon knähund är jag minsann inte alls!!!
Så dom återgick till att mata fåglar... Ifall jag ändå hamnade på någon bild får jag aldrig veta. :)



När jag gick vidare vågade fler fåglar komma tillbaks till maten, såg jag.
Här luktade det spännande, verkar som om någon bor här innanför...
Det gjorde det, jag undersökte noga och länge.
Men ingen upptäckte visst att jag var där och ville hälsa på.




Så jag lämnade mitt visitkort på deras lyktstolpe.
För att dom skulle veta vad dom gått miste om!



Sen hände inte så mycket mer. mötte några som ville klappa mej,
men jag var inte intresserad,
Andra var lite rädda!! :) Hihihi - rädda för mej...
Men sen vände vi och gick tillbaks till bilen.
Såg allting igen, fast från andra hållet.

Och naturligtvis hälsade jag på mina nya vänner, dom där som matade fåglar.
Blev jätteglad när jag såg dom, för nu var vi ju bekanta. :)
Dom stod kvar och väntade på mej, fast fåglarna redan hade fått all mat.
Och sen var vi ju som sagt tillbaks vid bilen. Och åkte hem.

torsdag 3 november 2011

Sigge-kompisen har varit här :)

Han är en kulig en, han Sigge Svamphund! Han och hans matte hälsade på hos mig idag - och gissa vad dom hade med sig, utom sig själva förstås. Jo, delikatessmat till katterna, tre grisöron till mig (jag bjöd Sigge på ett av dom så småningom), torkade trumpetisar till matte + FLERA LITER nyplockad svart trumpetsvamp! Sigge hade minsann jobbat på vägen hit!



Matte har rensat dom i kväll. Klart att Sigge hittade en vattenkanna, men sen gick vi in. Hoppas ni gillar att titta på hans och mina svansar, för det var vad matte lyckades fånga på bild...


Sigges matte hälsade på och gosade med Mysan, både hon och min matte säger att det är något alldeles väldigt speciellt med Mysan som gör att man bara tycker så där jätte-jätte-mycket om henne. Jaså, säger jag... Sen gick vi i alla fall ut en sväng, och Sigge visade att han är lika kottetokig nu som i somras.  :)







Vi gick (dvs matte nästan-linkade) till min andra sjö.
Sist i en är kruka, sa jag till Sigge...


Behöver jag säga att det var JAG som blev krukan...


Nåja, vi badade vid ett ställe till, och det är ju klart att till Sigges badnivå nådde jag inte, men jag badade i alla fall! Och rulltorkade. Men eftersom det redan finns 784 - eller nåt -  såna bilder på min blogg så fotade inte skrotmatten det. Men Sigge fotade hon minsann...


Sen gick vi hem genom skogen (kan säga att Sigge hittade MASSOR av trattisar som varken min eller hans matte ville plocka). Men här på vägen fanns i alla fall inga...



Sen åt mattarna paj och sallad och stekta äpplen med vispgrädde. Men till mig och Sigge hade matte lagat korvomelett! Supergott! En usel bild var allt vad matte fick till... På Sigge, naturligtvis...  Men en sak är klar - det här var första gången matte lagat en speciell hundomelett - men om jag får råda (och det får jag ofta) så är det sannerligen något hon inte gjort för sista gången!!


Jag hatar pipisar - men Sigge gillar dom! Han hittade min pipisgris, och den fick han så väldigt gärna ta med sig hem! Det gjorde han. Skönt! Ojojoj, så han pep med den! Vi fick förresten var sitt grisöra också, till efterrätt. För korvomelett kräver ju faktiskt efterrätt!

Sen glömde matte totalt bort att hon äger en kamera, och sen somnade Sigge i sin bil medan mattarna fortsatte att prata ute på gårdsplanen.
Och sen var allt plötsligt som vanligt igen, Och mina katter vågade sig fram. Allihop, utom Mysan. Men hon kommer så småningom, hon också. :)

Och jag, jag sover i min bia. Nu när jag bloggat färdigt.
Tack snälla Sigge med matte för allt gottigt vi fick, och för en trevlig dag! :)

PS. Ni ska förstås klicka på någon av bilderna, för då kan ni se dom allihop som jag tycker att dom SKA ses. :)

tisdag 1 november 2011

Dejt med Mollie

Hon kom allt, hon Mollie. :) Det kände jag på mig nästan en timme innan hon kom, matte sa att jag var fånig som plötsligt började gny och be henne öppna dörren så att jag fick kolla - fast egentligen var hon mest förundrad. HUR kunde jag veta...? Det är en gåta för henne. Vet hon inte att det finns något som heter "sjätte sinne"?

Och visst hade jag rätt!

Vi gick till skogen på en gång - trots mattes fot. Vi gick en stund på vägen först. Och där hittade jag ett dike. :)  Naturligtvis.


 



Jätteskoj att promenera med Mollie. :) Hon är som vanligt myfiken på vad jag gör.




Ibland är jag lite nyfiken på henne också.



Men ibland fattar hon ingenting! Hon fattar inte att jag vill bada...


...och inte att jag måste skaka av mig lite vatten sen.  



Ännu mindre fattar hon att man måste ta sig ett ordentligt torkrull, överhuvudtaget ett rull - hon rullar ALDRIG i varken gräs, ljung, eller koblajor eller sånt, knappast ens i har- eller rävbajs, tror jag...
Jag rullar i princip överallt. :)




Jag spanade efter Nisse också, i skogen. Trodde att han kanske skulle dyka upp här nånstans. (Om han gjorde det eller inte kan jag ju inte tala om, för det får matte i så fall inte veta!!!)



Matte får visa några fler bilder från den här prommisen.
Snart var vi i alla fall hemma igen, och då hade vi det mysigt, jag och Mollie. :)




Mollies matte försökte få Mollie att spela "död hund" - men det gick inget vidare.
Klart att det inte gjorde!! ;)


Men sen åkte dom hem. Och jag upptäckte hur skön min bia är - jag var helt enkelt trött! :)

Latmatte - men i morgon - och så det där med tändstickan...

Jag HAR världens skrotmatte! Lat är hon också! Undrar om hon bryr sig det allra minsta lilla om mig och katterna! Jag menar, jag HAR ju faktiskt en blogg, och lite grann är den ju katternas också. Hon borde tänka på det!

Jag menar alltså - nu är det november! Det är fyra dagar sedan jag fick skriva här!  Och inte ens nu har vi nåt särskilt att berätta, säger hon. Jag som har åkt bil, gått i skogen och busat med både Elsa och Lady...

Inte en enda bild!

Men i morgon (som är idag) så kommer Mollie hit! Och då järnvägar.... 

Men det här inlägget - bara så att ni vet. Att jag fortfarande lever och har hälsan, menar jag. (Matte däremot har gjort nåt konstigt med sin fot, men en liten skogspromenad ska jag och Mollie i alla fall få. Har hon lovat.)


Och så det där med tändstickan när jag har fisit - den har intresserat många, kan jag se. Hehehe... 

Därför ska jag berätta precis hur man gör.
Man tänder en tändsticka - och precis när svavlet flammat upp så släcker man den igen genom att vifta med den! För det är svavlet som gör susen, har det berättats för matte, och så lite svavelrök.

I ett hushåll som vårt, så är det ju tur att matte har en tändsticksask bredvid sig nästan överallt. Men det är förstås framförallt för att hon tycker så mycket om att ha tända ljus omkring sig. 

Natti!
Nu ska jag gå och drömma om Mollie!