tisdag 6 september 2011

Vi KOM till Dalarna!

Vi kom allt iväg till mostrans födelsedag! Matte hade sovit dåligt två nätter - så när väckarklockan ringde så stängde hon av den. Näe, sa hon, vi åker inte! Och så somnade hon om.

Om samvetet eller nåt annat väckte henne en knapp timme senare vet jag inte - men då klev hon upp, gav mig mat, klev själv in i duschen, bryggde kaffe åt sig, klädde på sig och sen - direkt ut i bilen (jag hann kissa först). En knapp halvtimme från andra uppvaknandet till start!

Nåt mer överraskat än mostran har jag och matte aldrig sett! Jag fick kuta in till henne först, och då fattade hon ju att matte också var med, matte hade parkerat så att bilen inte syntes från något fönster.

Mostran blev jätte-, jätte-, jätteglad!

Där fanns redan en massa folk, matte fick urgod soppa och mackor, och så förstås massa kakor och tårtor och sånt. Men bilder?? Näe!!! Jag fick ett par goda kex, ingen tårta. Den skulle jag inte må bra av sas det. Hrm... tror bara att dom ville ha alltihop själva.

Så där höll det på - folk kom och gick. Matte kom på det där med kameran först när ett par av mostrans barnbarn och jag gick ut och roade oss på tomten. Dom var kul, Albin och Viktor. Vi roade oss med godis till mig. :)




Hos mostran finns höns....


... och växthus, fast det mesta därinne är uppätet nu. Fanns MASSOR av grejer tidigare!


Det är så fint hos mostran, faktum är att matte borde lära sig av sin lillasyrra!
Men det är så dags nu, säger hon.



Sen blev det middag för släkt och några nära vänner, matte åt massa lax med den ljuvligaste sås hon nånsin ätit, sa hon. Det fanns lasagne åt barnen, och åt mig! Mums!!! Hon ÄR en riktig mat- och bullmorsa, min mostra.

Cheesecake till efterrätt - matte konstaterade att hon antagligen inte skulle få rum bakom ratten, när vi skulle köra hem.

Hon fick rum. Men hon spårade ur totalt i Enköping. Var omväxlande på väg till Västerås och Uppsala. Det var mörkt och långt över midnatt. Hon kom underfund med att om hon skulle fortsätta så här så skulle inte bensinen räcka. Tursamt hittade vi en stor, öppen och bemannad mack. Dom skrattade åt matte, och konstaterade att hon verkligen inte var ensam om att inte hitta, för dom höll på att göra om precis allting. Men Nu var hon väldigt nära vägen till Strängnäs.

Vad som sedan hände med avfarter och sånt i Strängnäs - det får jag inte berätta. Men resan hem hade tagit över en timme längre tid än matte beräknat. (Hon har åkt den här sträckan väldigt frekvent under minst 40 år! För så länge har mostran bott i Rättvikstrakten, så man tycker att matte borde hitta.)

Men sedan förstår ni - idag!!! Eller snarare i kväll Då hände det saker här!
Men om det tänker jag inte berätta förrän i morgon! Eller snarare senare i dag, för det har ju redan hunnit bli i morgon.

Men först är vi några stycken här i huset som måste få sova!

5 kommentarer:

  1. Va kul att ni lyckades överraska henne på födelsedagen! Det låter som om ni smort kråset ordentligt båda två. Godisutdelande killar lät toppen, och höns också! Det var för väl att matten hittade till macken på hemvägen och dessutom hittade ÄNDA hem. Kramis!

    SvaraRadera
  2. Vilket äventyr! Tur ni kom hem ordentligt och innan din matte sprack av övergödning! Din mostra bor attans fint , tycker vi!

    SvaraRadera
  3. Vad roligt att ni kom iväg till din mostra!! Och vilket fint väder ni verkade ha också :-)
    Helt underbart gott med lax, det blev vi väldigt sugna på nu!!
    Och vilken tur att ni hittade hem med.
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Va sjuttsingen har du vart i Dalarna, där bor ju jag fast inte i Siljans trakten förstås, hihi. Det verkar som om din matte behöver en karta, hon kanske blir som Sigges matte hittar bara i skogen,hihihi.

    Taxpussisar i mängd till matten med.

    SvaraRadera
  5. Ludde - vill påstå att det definitivt var mer tur än skicklighet att vi så småningom faktiskt KOM hem! Löjlig matte, det är vad jag har!
    Lång hemresa, men dan var ändå toppen! :)

    Rudi - skulle gärna bo som mostran! Men min matte skulle säkert inte hålla allt lika fint som mostran. Dom jobbar liksom lite olika, och jag får väl dras med den matte jag har. :)

    Emma - Visst, allat var bara bra. Matten orkade upp så småningom, vädret var toppen och maten också. Massa folk - och så glömmer vi från och med nu hemresan... :)

    Hillman - karta har hon, men hon kanske borde lära sig LÄSA! På skyltar alltså. Tror att hon KAN vägen efter att ha åkt den så många gånger. Tänker inte på att dom drar om vägsträckningar, flyttar eller bygger nya rondeller osv. Dessutom är sikten ju liksom lite dåligare på natten. I mörkret.

    SvaraRadera