Bevis på liv... :)

Matteria (+)
Vi lever, allihop, även om jag går på dryg halvfart, och det är vackert så. Fy tusan, så illa jag tycker om mörkret!!

Julen håller trots allt på att göra sitt intåg i huset, kommer nog bilder så småningom. Nöjer mig tills vidare med att visa halmhjärtat på ytterdörren.

Inomhus huserar en lekfull Myse, och en Kasper som undrar varför han väljer att dra ner pläden på golvet och lägga sig där för att pusta ut. 

Det årliga tandläkarbesöket är avklarat, mitt eget alltså. Tursamt nog behövdes bara detta enda. "Jag är jättenöjd med dig", sa tandläkare Stig efter undersökningen. "Vi ses om ett år."
Bostadsområdet hos tandläkaren har en fantastiskt fin och välskött innergård (även om det inte syns så väl på vintern). Jag fascineras av de stora tujorna, tre våningar höga. Men nog stjäl de väl en hel del ljus från en och annan balkong..

Solen står lågt nu, Vid halv tre-tiden, Luciadagen, såg det ut så här på min skogsväg. I öster. Det brann i trädtopparna. 

Jag klev ur bilen, och vände helt om mot väster..

Bättre sikt när jag kom ut på den större, öppnare vägen. Klart jag måste stanna - klicka på bilden. Som skogsbrand.

Detta var målet - godistillverkning för barn och barnbarn men framförallt barnbarnsbarn. :) Tyvärr, just inga bilder. Men en väldig massa karameller blev det. Väldigt spännande att koka karamellmassan, smaksätta och färga. Och så hantera den varma, varma massan, snabbt, medan det gick att klippa och forma den. Tre sorter - citron, mint, ananas. De blev limegröna, röda respektive gula karameller och klubbor.

Extra roligt är förstås att barnbarnet som bor i Toronto kommer hem precis till jul och stannar ett par veckor Hem kommer även barnbarnet som bor på Filippinerna, Så himla roligt!!! Och så kul för bröderna att få träffas. Det var flera år sedan.

Här hemma då...   Kasper är borstad och kammad och kloklippt - han tjurar...

Filip och jag "slåss" nästan konstant om samma fåtölj. Den närmast kaminen...Fast blir det tillfälligt en hylla tom i en av hurtsarna - då ska förstås den också provas.

Filip ja - en katt som vet precis vad han vill. Och talar om det. Jamar när jag går förbi - då betyder det klappa och gosa lite med mig, matte!!. 

Han vill ut och han vill in, och som sagt, han lurpassa på mig när jag reser mig ur bästa fåtöljen. Det finns fler små filmer på YouTube där Filip tigger vatten, här är en till som jag tog idag. Som höres, så är Kasper honom behjälplig, när nu matte filmar i stället för att fylla på!! Skålen är helt fylld med nytt vatten, men sånt måste ske när Filip själv är med och kollar... alltså fyllde jag till slut på ännu lite mer...

Allt liksom inte funkar alltid...

Den där förkylningen visste tydligen var den tog. Och dessutom - allt är inte roligt jämt.

Jag vet att en och annan undrar, jag har ju inte ens hälsat på hos er och kommenterat! Men nu är jag på gång hoppas jag, så endera dagen tittar jag nog in igen. Och läser ikapp.

Orken har räckt till ett "tantmöte", om än med nöd och näppe. Bilen har fått vinterdäck, och loggs finns inne.

Jag har till och med storhandlat - tursamt nog utan att tuppa av. En stol blev räddningen, fanns vid skoavdelningen.Undrar om inte Myse bäst illustrerar hur hans matte har känt sig... Han har helt enkelt dragit en matta över sig, men förutom bucklan avslöjar svansen honom. Jag väckte honom så småningom. Maxi var väldigt konfunderad.

.

Datorn är inte riktigt som den borde vara, men någon mer support orkar jag inte med. (Köp inte en Asus-dator!) I morgon, söndag, ska jag dammsuga och förhoppningsvis också orka plocka fram lite adventsstakar och sånt. Men prio ett måste bli att orka gå ut med Kasper en sväng, så att han får se något annat än gamla vanliga tomten.  Lilla gubben...

Nu vet ni, jag lever och styrfarten tror jag håller på att övergå till åtminstone halvfart. :)

Förkylt va're här...

Så det kan bli - t.ex. en monsterförkylning som däckar en matte totalt. Rinn-näsa, halsriv, lungor som bara genom ett under stannar på plats, feberfrossa. Sängläge flera dar. Fast ett par dygn uppallad i halvsittande ställning. Av nödtvång. En granne som förstod att något  var på tok kom med en fantastisk fiskgryta och en sallad. Där har jag mat i tre dagar, nu när jag väl kan äta igen.

Och nu har minsann en helt utslagen matte i säng bytts mot en duschad och påklädd matte på soffa. :)

Tåliga, förstående och lojala Kasper har förstått. Han har troget hållit sig vid min säng, bara ställt sig upp och tittat vädjande när hostan blivit alltför vidrig att höra på. Mestadels har jag dessutom haft minst en katt i sängen. Dock aldrig tre. Myse ska vara ensam där med matte, annars får det vara.

Tur att jag helt enkelt bara kan släppa ut Kasper på egen hand ibland, för att uträtta sina behov. Jag passar på när jag ändå behöver kliva ur sängen för att uträtta mina.

Men nu ligger jag som sagt på soffan i stället, när jag inte lite försiktigt rör mig på darrande ben. Notera Kasper under bordet. 

Myse har passat på att råka i slagsmål, han är riven i ansiktet, dock inte allvarligt vad jag kan se. Helt nära finns ingen annan katt längre (annat än Filip och Maxi förstås), men katter är ju rörliga och en del vandrar rätt långt.

För övrigt kan jag berätta att en rygg inte alls far väl av ett mer eller mindre konstant sängläge.

Att ha närkontakt med ett litet förkylt barnbarnsbarn är inte heller att rekommendera... Men nu ska jag beställa garn och sticka en födelsedagspresent åt honom. :)

Triss från sjukbädd

Monsterförkylning - om än på klar tillbakagång - hindrar fotoutflykt ens till mina egna uthusdörrar. Därför blir det nån sorts bottenskrap i arkivet. Så att det inte blir som vid förra utmaningen - bilder klara, men de hann liksom aldrig upp innan jag och alla mina sinnen försvann i feberdimman.

Fototrisstema denna vecka är alltså dörrar. Trogna bloggföljare har nog sett dem förut, eller åtminstone något liknande.

Gammal,,,

...äldre...

...äldst.

Här är jag säker på att det finns massor av intressanta dörrar att titta på! 

Uppdatering

För några dagar sedan - på de tomma pallarna ska värmeloggs placeras. Bra att få upp dem lite, för i snösmältningen hinner ofta inte allt rinna undan kvickt nog. Känns rasande bra och bekvämt att ha loggsen så nära.

För att inte loggspallarna ska halka av trucken backar föraren - den här gången ända uppifrån bommen.  Här kommer han med den tredje och sista pallen, som placeras framför de båda andra. Tänk, ett helt års värme levererade han.

"Gröna rummet" är också till glädje. Fortfarande är dörren dit öppen dygnet om. Känns fint. 

Tomatplantorna är bytta mot inflyttad rosmarin, litet citronträd och ett nästan lika litet apelsinträd. Dessutom, till min förvåning bougainvillea, som liksom gick en ny vår tillmötes i september. Jag trodde den skulle dö, men icke. Se bara! Och den fortsätter att växa.

Någon kanske undrar hur det gått med nya köksmaskinen, om jag provat den än. Joodå. Och - klart resultatet blev misslyckat... Örtbaguetter skulle jag baka. Följde receptet noga. Hehehe...

Men eftersom det smakade gott så... snart är det uppätet. Plattaste baguetterna ever. :) Nästa gång ska jag bearbeta degen - .jag liksom glömde det... Men skam den som ger sig!

Halloween firas inte i det här huset, men ett besök på kyrkogården Allhelgonadagen blev det förstås. Utan kamera. Besökte yngsta dottern och där brann massvis av ljus, både ute och inne. För oss, och för kära bortgångna.
Hemma igen tände jag de här, de brann bredvid datorn, en stund före läggdags. Dvs den tid då de flesta redan sovit ganska länge...

Kasper har träffat Grynet (tillsammans med bl.a. vidhängande mattar), Bilen går som en klocka, jag har just bäddat rent i sängen och det nästan sista av förra årets loggsleverans brinner i kaminen. :)

Myse vill inte gå ut, så han får väl stanna inne då, i natt. Vilket betyder att han kommer att väcka mig när jag bara sovit i tre-fyra timmar.För då är det enligt honom dags att ge sig ut på äventyr. Eller uppsöka en annan sovplats, t.ex. på en värmedyna* i vedboden. Det är så dom är, mina katter.

Och Kasper tycker definitivt att det är dags nu, att för det där nattisgodiset. :) 

Och i morgon, dvs senare under det här dygnet väntar ännu en helt vanlig dag. :) Natti!

* Jag menar egentligen inte värmedyna, 
jag menar liggunderlägg. 
Såna där värmeåterkastande som 
vintertältande personer använder. :)

Triss 317 - höst, vintertid...

Vintertid,, egentligen normaltid. Men jag undrar - normalt? Det är ingen naturlag som säger att våra klockor ska visa 12 när solen står som högst!

Jag tycker inte om den här tiden. Med min dygnsrytm blir dagarna så korta, så korta.

När jag skulle ta en eftermiddagspromenad med Kasper och kanske fota lite till veckans tema i Fototriss "Så här ser det ut där jag är" så kom jag alldeles av mig! Solen hade i princip redan gått ner! Så - från förstutrappen såg det ut så här, strax före fyra!
Solens sista strålar nådde nästan bara bara en enda buske. En brinnande. :) Klickbar bild.

Några minuter senare hade solen i det närmaste försvunnit helt ur sikte. 

Till den nästan avlövade björkens topp nådde den ännu fem minuter . 

Kameran fick stanna hemma, jag och Kasper tog en skymningspromenad... 

Här finns många fina bilder som visar hur det ser ut just nu, i vårt avlånga land.

Och oj, så jag längtar tills det är dags att få tillbaks sommartiden!! 

Rött ska det va'

Röda blad finns ju, men just nu är jag mer intresserad av något annat rött. Införskaffat och hemburet i går.

Det där med Coops relativt nya poängsystem har jag överhuvudtaget inte tänkt på, även om jag alltid gläds över ofta nedsatta priser på ekologiskt. Men så  kollade jag vad den där poängsiffran som dyker upp ibland egentligen betyder.

För min del betydde den bl.a. att jag kunde få den här röda apparaten!! Eller något annat. Bara att välja och vraka, och bara att åka och hämta! Min "riktiga" och äkta Assistent har jag gett bort, Alldeles för stor och bånglig för både mina nuvarande behov och mitt lilla kök. Fast den här... jo men visst! Vad jag ska göra med övriga poäng vet jag inte än, kanske de bara ska få finnas och växa till sig.

Den vispar, blandar, knådar, river och skivar. Finns tillbehör, men då får jag betala. Och jag har redan både mixer och citruspress. Sädeskvarn behöver jag inte, och ingen sprits heller. :) Men det vete tusan om jag ändå inte ska prova att baka nåt... Trots alla tidigare missar. 

I köksfönstret har jag en  röd cyklamen, som jag hoppas kommer att leva vidare. 

Ännu mera rött, de här fina har jag skrivit om tidigare. :) 

Eftersom Helena så vackert ber att vi verkligen ska länka till Coolstuff, så gör jag förstås det. Även om jag inte är ett dugg tävlingssugen, och definitivt inte med de här bilderna. Men lite solsken på burk vore ju inte så dumt. :)

Många fler har trissat rött, du hittar dem här. 

Sigge hälsade på, äntligen, det var länge sedan

Bra dag, kompisbesök. Sigge svamphund  med matte! :) Jag fattade att nåt var på gång, men matte verkade som vanligt inte fatta något alls.

Väldigt trevligt med lunchgästande hundar, för det betyder att jag också får lite extra lunch. Matte fjäskade för Sigge, mina bästa godistorrisar spetsade med lite falukorv från frysen och framförallt leverpastej! Jag fick väl nån tesked ungefär, matte äter inte sånt alls, och inte Sigges matte heller, så Sigge fick massor. Han åt och åt. :)

När hans matte försvinner utom synhåll ett par minuter, då sitter han så här i min hall, och bara stirrar på den stängda dörren. Och smågnyr. En tuffing som är lite mattig, liksom. :D

Sen, äntligen gav vi oss iväg till sjön. Det var länge sedan Sigge var här, men han kom minsann ihåg vägen, Visste precis hur man skulle hitta dit. Sprang iväg långt före oss andra...

...och här är vi nästan framme vid badudden. 

Nu så, nu är vi framme. 

Sigge är en hejare på att simma, jag mest rejsar upp och ner. Klicka på bilderna.

Vi rejsade så klart på land också.

Den här hösten är inte så färgsprakande som höstar oftast är, frosten dröjde för länge så löven hann bli liksom brunaktiga.  Så matte tyckte att den här synen verkligen lyste upp. Sigge hittade en grön spade, och hans matte var minsann också snyggt och vackert färgglad. :)

Så småningom gick vi hem. Mattarna fikade, jag och Sigge tog oss en liten lur. Till och med jag vilade en stund. Sen åkte Sigge och hans matte hem. Och jag och min matte gläder oss åt den fina blomman som matte fick. En vacker azalea.

Matte tänker få den att överleva, hon har ju faktiskt lyckats med förra årets. För första gången i sitt liv. Så det ska nog gå bra också med den här skönheten.

Och i morgon är det dags för min bil att tas om hand av nån sorts bildoktor. Alltså dags för matten att ge sig upp i ottan. Knepigt. :D

Rosafärgad höst, och dags för innemys(e)

Nu har några minusgrader lockat fram hösten på riktigt.

Hösten så här års är inte bara gul, orange och röd. Eller brungrå. Den kan vara rosa också. Om himlen så vill. Då dansar älvorna...

...och den tunna tunna isen lånar lite färg.

Det här är ju delvis en fortsättning på förra veckans rosa trisstema, där Myses nos blev storfavorit. :)
Här är en bild på några kattleksaker, under sommaren har de fått vila men i takt med kylans intåg blir de allt intressantare.

Fler nya rosa trissar hittar du här. 

****************

Så här kan det numera se ut inomhus. De båda fåtöljerna framför kaminen är populärare än de i vardagsrummet. Men det gäller för en matte vara uppmärksam och se se sig för, allt är inte vad det synes vara.

Kunde inte låta bli att störa en skön sömn...

...som dock fick fortsätta. Jag vek tillbaks pläden. :)

Just nu skiner en blek eftermiddagssol, och det är dags att bära in de sista av förra årets värmeloggs. Tre nya pallar anländer snart. Då kommer det att se ut precis så här igen. Ett års värme.