Sigge hälsade på, äntligen, det var länge sedan

Bra dag, kompisbesök. Sigge svamphund  med matte! :) Jag fattade att nåt var på gång, men matte verkade som vanligt inte fatta något alls.

Väldigt trevligt med lunchgästande hundar, för det betyder att jag också får lite extra lunch. Matte fjäskade för Sigge, mina bästa godistorrisar spetsade med lite falukorv från frysen och framförallt leverpastej! Jag fick väl nån tesked ungefär, matte äter inte sånt alls, och inte Sigges matte heller, så Sigge fick massor. Han åt och åt. :)

När hans matte försvinner utom synhåll ett par minuter, då sitter han så här i min hall, och bara stirrar på den stängda dörren. Och smågnyr. En tuffing som är lite mattig, liksom. :D

Sen, äntligen gav vi oss iväg till sjön. Det var länge sedan Sigge var här, men han kom minsann ihåg vägen, Visste precis hur man skulle hitta dit. Sprang iväg långt före oss andra...

...och här är vi nästan framme vid badudden. 

Nu så, nu är vi framme. 

Sigge är en hejare på att simma, jag mest rejsar upp och ner. Klicka på bilderna.

Vi rejsade så klart på land också.

Den här hösten är inte så färgsprakande som höstar oftast är, frosten dröjde för länge så löven hann bli liksom brunaktiga.  Så matte tyckte att den här synen verkligen lyste upp. Sigge hittade en grön spade, och hans matte var minsann också snyggt och vackert färgglad. :)

Så småningom gick vi hem. Mattarna fikade, jag och Sigge tog oss en liten lur. Till och med jag vilade en stund. Sen åkte Sigge och hans matte hem. Och jag och min matte gläder oss åt den fina blomman som matte fick. En vacker azalea.

Matte tänker få den att överleva, hon har ju faktiskt lyckats med förra årets. För första gången i sitt liv. Så det ska nog gå bra också med den här skönheten.

Och i morgon är det dags för min bil att tas om hand av nån sorts bildoktor. Alltså dags för matten att ge sig upp i ottan. Knepigt. :D