Ibland kärvar det

Kasperia, Matteria, Katteria
Det har varit lugnt här hemma ett tag - matte har mått bättre, säger hon. Mest har det bara hänt trista saker.

Matte har förlorat sitt körkort! Nej då,  hon har inte misskött sig, kortet är stulet. Tillsamman med ett par kreditkort. Korten är spärrade och inga uttag hann göras. Nya kort kommer. Stölden är polisanmäld, och papper på hur hon ska göra för att ansöka om ett nytt körkort får hon också. Det värsta är att hon förstås måste fotografera om sig, säger hon.

Man ska inte lägga ifrån sig korthållaren när man betalar via en  krånglande självscanningsläsare på Coop Forum. En "hjälpsam" man passade uppenbarligen på. Tur i alla fall att matte har kvar ett VISA-kort som hon ju höll i handen. Så att hon kan betala service m.m. på bilen på onsdag.

Barnbarn på Filippinerna har hon också. Han bor och arbetar där. Där man tydligen drabbats allra värst. Ett enda samtal har kommit igenom, från flickvännen till sin mamma.
 Båda två levde och samtalet kom från en båt där de tagits om hand för evakuering.
Det är förfärligt oroligt att inte ha hört något mer.

Total isolering, inte ens telefon. En del av er har läst detta som matte skrev på Dagsländor. Nu har mattes vänner i Värmland förlorat även telefonen. Telia har stängt ner fasta telenätet och vägrar nu att ens diskutera andra möjliga lösningar.
De är överkänsliga för både el och mikrovågsstrålning, klarar absolut inte mobil. De mår dåligt, och vi som är deras vänner mår rätt dåligt vi också. Saknar egentligen ord.
Usch! Så nu blir det till att skriva brev. Och fara dit och hälsa på i sommar.

Ont i ryggen får man av att bära in 310 kilo loggs, konstaterar matte också. Även om det känns jätteskönt att ha ett sånt stort förråd inomhus i hallen (vi kan fortfarande komma in i huset).
Det är faktiskt värt en hel del ryggvärk Trots allt.


Vi med fyra ben, vi mår däremot bra. Det är väldigt viktigt, säger matte. Det är rätt regnigt och trist, så vi sover mycket, känns som om det är det november är till för. Och nu ska ni äntligen få se en massa bilder. På oss när vi sover. :)

Filip gillar inte bara "gröna rummet", han tycker också mycket om den här fåtöljen. Ser den som sin. Ibland ligger han på mattan framför kaminen också (det gör vi allihop). Vet inte om han gäspar eller är sur på matte som väckte honom.

 

 

Både Maxi och Myse har liksom förälskat sig i en rosa kudde - en konstig grej i det här huset men matte nänns inte ta bort den. :D

 

 

 

Ibland vill dom åt kudden samtidigt  här hann Maxi först. Det gillar inte Myse, så han sätter igång en diskussion. Menar att det borde vara hans tur nu...

 

Myse är rätt bra på att argumentera, här blev det spännande!

 

 

 

Hihihi, det slutade faktiskt så här!!

 

 

Jag för min del trivs riktigt bra framför kaminen...

 

...och bland mina ben som jag återigen har fått hämta fram. Slit och släp...

 

 

Ibland ligger jag på mitt kontorstäcke också.

 

 

Men Myse, han brukar hjälpa matte här på kontoret ibland, tills han blir så trött att han somnar på sin post.

 

 

Somnat på sin post har matte nästan också gjort nu, hon hoppas att hon ska kunna somna på riktigt om en stund. Och att barnbarnet - när hon vaknar - kunnat meddela sig med sin familj.