Sensommardagar

Så sköna sensommardagar vi har - även om den här varelsen inte ser ut att hålla med. Han har nog viktigare ting än vädret i tankarna. En vaksam typ.

- Här är det jag som håller koll, se´ru...

 

 

Önskar att trädfarbror hållit koll här också. Men det är tyvärr inte här han är stationerad.

 

Så här fint ser det ut där etapp 13 börjar, Kasper badar ofta i den lilla viken som kan anas. En fin etapp så långt vi vandrat den.

Vänder jag mig om ser jag början - eller snarare slutet - på etapp 12. Väldigt trist.
Avverkningen har skett alldeles nyligen, sist jag for förbi var skogen intakt.

 

 

 

 

Familjen Sångsvan tycks i alla fall må bra, mitt i all grönska. Då och då är den synlig. Här syns bara fyra ungar - hoppas den femte också lever och bara gömmer sig.

 

 

 

Utmed vägarna dyker det här och var upp små sjöar och badställen. Ofta läge att stanna, om Kasper är med i bilen.

 

 

 

Små skogsplättar kan man också stanna vid - längre promenader i okänd skog är inte att tänka på, inte med det närmast obefintliga lokalsinne jag är begåvad med.

 

 

Resultat av gårdagens promenad i hemmaskogen - avstod med viss sorg från de fina exemplar av Rodnande flugsvamp som växte invid skogsstigen. Jag vet att den är en läckerhet som stekt, har plockat och njutit för många år sedan, men fegade trots det ur.

 

 

Nu har jag snart fyllt min svampkvot för i år, tror jag. Ska bara försöka hitta lite fler blodriskor (och försöka blunda inför alla kommande trattisar som jag antar snart ploppar upp). 

 

Att plocka är väldigt roligt, att rensa är trist. Att äta är trevligt några gånger, men jag brukar tröttna. Nu får jag ju dessutom äta ensam, eftersom Kasper håller sträng diet...