Blev bara ett livstecken

Åh, så intressant det är när när vi träffas - en agnostiker, en ateist, en antroposof, en pingstvän, en närmast buddhist... Vi har många olika sätt att sätta etiketter på oss, vi "tanter" som träffas så regelbundet. Och ständigt förvånar vi varandra, trots att vi efter alla år känner varandra så väl. Tror vi åtminstone.
Och ständigt upptäcker vi hur lite olika etiketter egentligen säger om oss, som personligheter.

Vi har talat om olika religioner, ursprung, någon håller på att läsa en jätteintressant bok. Jesus olika stamtavlor kom på tal, och jag letade fram min mors bibel (vi träffades i dag  hos mig.) Evangelisterna Matteus och Lukas beskriver helt enkelt två olika personer. Varför tas inte detta faktum upp inom kyrkan? Eller gör det det?

Jag tänker inte fördjupa mig, tänker bara att om man har bibeln som bokstavligt rättesnöre, då kan man inte välja och vraka. Kanske det är ett djupt mysterium, som döljer sig här?

Undrar hur det kom sig att pratet kring EU-valet landade här? :)

Nåja. Vi åt gott också, och festade så småningom på kladdkaka och hallongrädde. Timmarna gick... Kasper och Grynet gjorde små utflykter, men den enda gång jag kom ihåg kameran var det liksom för sent. Extremt magert resultat...

Det tycker uppenbarligen Blogger också, som tvärvägrar att ladda upp någon som helst bild från min dator.

Så det här inlägget blev helt enkelt bara ett litet livstecken. Hoppas Blogger är på bättre humör i övermorgon, för då vill jag verkligen kunna ladda upp bilder. ;)
Natti!