tisdag 1 oktober 2013

Mest förundrat gnäll

Matteria
Vi har en minerallag i Sverige- Världens mest generösa? Från 1991.

Tror du att det finns något mineral du vill åt - bara ut och leta! I princip.

Har du ekonomiska möjligheter och visar dig "lämplig" att utvinna det du hittar, då får du  bearbetningskoncession, dvs rätt att sätta igång. Tursamt nog ibland hindrad, av miljöhänsyn.

Klart du måste betala något för järnet, kopparn, zinken, silvret osv.
Javisst! 0,05 procent av mineralvärdet! Dvs 0,5 promille!!

I exempelvis Kanada lär motsvarande avgift ligga på ca 10 procent, i Australien på 30! Procent, alltså.

Inte svårt att inse att det för många är kolossalt mycket lönsammare att leta mineral i Sverige än i hemlandet.

Det händer att bolag går i konkurs. Gissa vem som får stå för saneringskostnader m.m.

Sånt här kan man tänka och förundras över, när man surfar runt på nätet.

Man kan förstås också undra över varför Rut och rot kallas avdrag, i stället för ärligare och sakligt korrekt bidrag.

Nej då, det här är ingen politikerblogg. Minst av allt en partipolitisk. Men en del sakfrågor kan jag inte låta bli att fundera över.

Som t.ex. varför vi inte ägnar oss mer åt att få vår egen planet att fungera även i framtiden i stället för att utforska om det finns vatten på Mars. Eller om vi skulle kunna bygga tak över en bit av månen.


Glädjas kan man å andra sidan över att skolköken på Gotland ska rustas upp och byggas om från mottagningskök till tillagningskök.

Grattis alla gotländska skolbarn! Ni får nylagad mat, delvis på ekologiska råvaror! En del av er redan i vår.

Undrar när fler kommuner ska fatta samma kloka beslut. Och kanske att även de äldre..?

Nä, tror det är dags att hund och katter får ta hand om nästa inlägg. :)

7 kommentarer:

  1. Ibland måste man få tycka till i sin blogg, men visst är det en balansgång om vad och hur man ska skriva! Jag trivs i den vänliga bloggvärlden och skulle jag skriva om vissa saker som gör mig riktigt upprörd skulle det nog komma en del otrevliga kommentarer i mig blogg!
    Önskar er en bra tisdag!
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här plockade jag bara upp lite "dagens tyckande" - det finns minsann åtskilligt som upprör och engagerar mig väldigt mycket mer. Oh ja!! Möjligen kan det få glimta in här någon gång ibland, men en vänlig bloggvärld behövs. Också. :)
      Hoppas du också har en fin dag!
      /Berit E

      Radera
  2. Att vi praktiskt taget skänker bort våra mineraler till vem som helst, utan att ta betalt för våra råvaror är rent huvudlöst! Så välmående är Sverige inte att vi kan dela med oss hur som helst, och om vi hade folkomröstning om saken kanske det blev annat ljud i skällan. Man behöver inte vara same för att inse värdet av våra underjordiska råvaror.
    Man blir både upprörd och arg över dumheterna. Mest kanske jag är förundrad att så få säger ifrån.
    I motsats till den stora tystnaden gläds jag nu oerhört över att åtskilliga åldringar (med anhöriga) börjar protestera ordentligt över att de inte kommer in på äldreboenden. Och att de vägrar äta mat ur de där 'lådorna'. Skamligt att de ska behöva hänga ut sig i media, men jag blir glad när de orkar och vill göra det. De vet att föra sin talan bäst själva, och det är den generationen som slet för att få en tryggad ålderdom. Fy f-n så vi behandlar de äldre i detta land!

    En vänlig bloggvärld behövs sannerligen. Men om vi inte ryter ifrån när det t.ex. gäller hanteringen av våra åldringar är vi ju inte vänliga. (Tänker på Melodys kommentar.) Vet inte om det är så lyckat att tiga ihjäl orättvisor och 'misshandel' för att inte fördärva den "goda stämningen".
    Otrevliga och anonyma kommentarer har jag fått några enstaka i min blogg. Dem godkänner jag inte och blockerar IP-numret så att vederbörande inte kan försöka igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. (Inom parentes - Melody HAR rutit till i sin egen blogg, just om äldrevården.)

      Som jag ser det är det mer fråga om var och när man ryter. Och naturligtvis HUR. Jag ryter själv inte särskilt mycket i mina bloggar, men jobbar rätt aktivt på andra sätt.
      Jag har stått på barrikaderna i större delen av mitt vuxna liv, men känner att jag nu hellre finns mer i bakgrunden. Man kan vara aktiv även där, som du säkert också har stor erfarenhet av.

      Jag har också lekt med tanken på folkomröstningar i riktigt stor omfattning. Tror att mycket i samhället skulle förändras då.

      Men den här bloggen - mest fortsätter den nog att vara ganska vardagligt vänlig. Men inte bara!
      Jag tror ändå att de flesta läsare vet ungefär var jag står.
      Ibland funderar jag på att berätta om en del "barrikadhändelser" från fordom... ;)
      /Berit E

      Radera
    2. PS. Melodys MATTE ska det förstås vara, som tagit upp äldreboendet i sin blogg.

      Radera
    3. Bra att du berättade om att M:s matte rutit till i sin blogg - vilket jag förstås inte hade en aning om. Heja, heja...
      Fast det var ju inte heller någon kritik från min sida. Bara allmänna synpunkter. Du är ett under av diplomati, Berit Elisabet. Själv är jag rätt kantig av mig. Särskilt när jag brusar upp;-)
      Jag har rebellen i skallen ännu, men orkar tyvärr inte själv 'barrikadera' så mycket nu för tiden. Min blogg är nu därtill rätt menlös på den punkten, hehe. Hoppas alltid att 'de yngre' ska ta vid;-) Gläds så in i hjärteroten av de som orkar ta upp striden.
      Gamla "barrikadhändelser" skulle vara roligt att ta del av. Ligger de tillräckligt långt tillbaka i tiden blir det dessutom lätt komiskt :)

      Radera
    4. Jag skrev ett långt svar här - men upptäckte att det för att vara meningsfullt borde vara ännu mycket längre.
      Så jag raderade alltihop. :)
      Får väl se om jag så småningom berättar.

      Diplomatisk eller inte - det känns skönt med en trots allt relativt vänlig blogg. Numera. :)
      Berit E

      Radera