måndag 12 augusti 2013

Åskar - panik - första kantarellerna

I dag var det så där riktigt, riktigt otäckt - Åskar kom! Jag greps som vanligt av panik. Som tur var stannade han inte så länge.

Innan han kom så var det en riktigt skön sommardag - som naturligtvis gjorde matte minst 15 år äldre igen. Mycket släpande på ris blir det.

Här vadade man i hög klöver och högt gräs för någon vecka sedan. En massa sly växte här också, och framför vedboden och ett förråd (två dörrar) växte en onödig  hasselbuske.
 
 
När matte stapplade in roade jag mig med gula krukan, men bara en kort stund. Och så visade jag henne det här.
- Hörru matte, inte ska det väl växa HASSEL här också!
Vad tror du spirean och klematisen säger om det???


Längst ner på tomten, dit matte inte har hunnit ännu, växer det förvildade hallon bland tistel och sly, dom är jättegoda. Samtidigt passar jag på att samla frö.
 
 
När matte knipsade nedhängande hasselgrenar långt nere på tomten så trampade hon på en kantarell. :) Så då gick vi ner en bit till, och några hade faktiskt vågat sig upp, efter regnet. Inte många, men de räckte till en svampmacka.
 
Nu är jag jättetrött och matte är i stort behov av åtminstone några års föryngring. Inte utan att jag hoppas på regn i morgon, så att hon får återhämta sig lite till. Det har sina sidor att ha en matte som är minst 119 å. Eller om dom nu blivit 134...

12 kommentarer:

  1. Men så mycket ni får gjort!
    Nu gillar jag ju Åskar...men jag är INTE glad på honom när han panikskrämmer dig! Kanske kan du försöka det min Kasper alltid gjorde - skällde tillbaka :) (Fast den K var inte rädd, han verkade bara bli attans irriterad över att blir störd av oväsen:) Samma skall när granne stökade nämligen.)
    Så'na där frön... De kan bara beskrivas med ord jag helst inte använder.
    Gott med sådan macka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men idag gör matte absolut ingenting! Hoppas både ryggen och vädret tillåter större aktivitet i morgon. :)
      Jag är inte arg på Åskar, som din Kasper var. Jag är panikslagen. Skakar, skälver, irrar runt, försöker böka fram nåt ställe att överleva på. Ren och skär skräck.
      Det är vidrigt!!
      Så matte har numera väldigt svårt för det där vädret som hon tidigare på något sätt också har gillat.
      Det har stundtals varit vidrigt i dag också. Men nu är det lugnt.

      Radera
    2. Jag hoppas att du förstod att jag tycker så oerhört synd om dig som blir så rädd?
      Ja, om alla hundar som reagerar så på Åskar. Tyvärr kan vi människor ju göra så lite :(
      (Inte som med fyrverkerier, som man KAN förbjuda om man bara vill.)
      Hoppas att dånandet går förbi lååååångt från dig i fortsättningen!

      Radera
    3. Matte funderar på om vi ska ta oss en biltur nästa gång. Kanske att jag inte hör Åskar i motorbruset? Fast det gör jag nog - och tänk om det blixtrar också...

      Radera
  2. Tråkigt att Åskar påverkar dig sådär. Han borde verkligen hålla sig på behörigt avstånd och inte skrämmas sådär! Visst är det bra att din matte ordnar lite större svängrum för dig. Hon kanske ordnar fri väg till de förvildade hallonen om hon ändå tar hand om hasseln. Jag ska nog ta med matte och husse ut i svampskogen på torsdag och se om det har vuxit upp något ätbart... Kramis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Fri väg" är liksom beroende av elkablarnas längd. :) Matte orkar inte dra igång sånt där med motor.
      Men nu ligger mesta gräset ner, himlen öppnade sig i dag.
      Så jag kommer enkelt ner även till STORA vildhallonsnåren. Dom är både stora och många. :)
      Ja, jädrans jäklans Åskar!!! Jag blir panikslagen och matte känner sig bara förtvivlat hjälplös...

      Radera
  3. Det svänger det där, ordentligt... ja mattes ålder. Tur att du är den som håller dig ung ;)
    Kantareller är ju så gott, ja säger matte. Jag kan leta upp dom till henne men äta dom gör jag inte.
    Hurtigt av matten att ha fixat så mycket i trädgården, förstår att vila kan stå på menyn, men inte utan ett grisöra till dig ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här på tomten har det handlat - och handlar fortfarande - om grovröjning. En del måste nog ändå anstå till i höst, senare, då man kan elda. Nu går det snart inte att spara mer för senare eldning - eller förmultning...
      Hehe - det där med ålder - matte har sannerligen VÄLDIGT mycket att lära av mig!!

      Radera
  4. Stackars dig som är rädd för Åskar! Jag kan tala om att honom är jag inte minsta rädd för utan jag springer rakt ut på gården och skäller åt honom att han ska försvinna på en gång.
    Och inte har han dykt upp här de senaste dagarna, så han verkar förstå mitt språk!
    En kantarellmacka säger varken matte eller jag nej till, och tro för guds skull inte att jag tänker hänga med på någon 5:2 diet! Misstänker att det inte blir så mycket bevänt med den dieten för matte heller för snart drar vi till fjällen!
    Puss från Melody

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är allt en modig liten tjej, du! Åska, blixt, fyrverkerier, skott - jag är jätterädd för alltihop! Men jag vinterbadar så länge inte isen ligger... Så liiite tuff är jag kanske ändå... ;)

      Klart man inte kan 5:2-äta i fjällen! Ska ni ut och vandra?

      Radera
  5. Skicka hit Åskar istället, mattes absoluta favvisväder och jag bryr mej inte.
    Nu börjar det hända mycket i skogen, hårda tider stundar för mej med massor med jobb. Känns väldigt brA.
    Tomten har blivit väldigt fin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska försöka hypnotisera Åskar att fara iväg åt ditt håll i stället. Matte lovar hjälpa mig.
      Tomten ja ... jisses vad hon knipsar!
      Men nu måste kedjesågen till, fast matte hatar att byta kedja. Och nu har hon säkert dessutom glömt hur man gör...

      Radera