Bad efter Animalen

Kasperian
Två händelserika dagar. I går hade matte "sina tanter" här, och då var förstås Grynet också här. Förstås det viktigaste. Men vet ni, Grynet har också opererats! En massa knölar på magen. Det var inte cancer, fast lite dämpad var hon, så det blev inte så mycket bus. Å andra sidan är hon ju aldrig särskilt busbenägen. Om man tänker efter. :)

Och min skrotmatte (för skrotig var hon i går) - efter en enda trist bild så glömde hon kameran...

 

Hon kom ihåg den igen när Grynet skulle åka hem, så nu tvingar jag henne att visa de här båda bilderna också, hehehe, stolt över dem är hon inte...

 

I dag var jag på det där stället där dom sticks och sånt. Animalen. Dom ville kolla mina tänder, både dom jag har och dom jag inte längre har, liksom.

Det ser bra ut, stygnen sitter fortfarande kvar men ska försvinna inom högst en vecka. Allt läker bra, och jag är inte svullen, jag är faktiskt sned numera. Matte säger att jag ser ut att le ett sånt där lätt roat, lätt cyniskt snett leende... Jag ser med andra ord rätt världsvan ut.

Matte säger också att jag påminner om den där Mats Knutsson som rapporterar i TV. Han ler inte alls varken hånfullt eller roat när han rapporterar, han ser ut så där, precis som jag.


Bilden lånad från SVT:s hemsida.

Jag ska fortsätta att vara lite försiktig med hård mat och får inte gnaga märgben riktigt än. Men vill jag ha min mat ouppblött, då ska jag få det, vetten tyckte matte skulle prova och se vilket jag föredrar. Väldigt klokt resonerat.

På hemväg från Animalen stannade matte först vid en skog, och sen en gång till där jag fick bada. Härligt, jag fick ju inte bada så länge jag hade tratt!!!!

 

 Det var precis hur härligt som helst. Äntligen fri att bete mig som jag vill. Skog, sjö, och inget koppel! Åter till mitt normala och rätt sköna hundliv. :)

 

 

 

 

Klart jag rullade också, förra gången man stack mig på Animalen fick jag rött bandage, den här gången ett blått. Tycker nästan att rött var snyggare. 

 

 

Sen åkte vi hem. Där fick jag en rejäl skiva falukorv. :)

 

 Kanske jag får bada igen, i morgon. Hoppas det! Och gå i skogen. Ljuvligt att vara trattlös!

Hej då, tratten!!

Tratt av, och en glad Kasper. Han tog sin trattlösa tillvaro med förvånansvärd fattning. Utan en massa kliande och nosplöjande. Men visst utbröt lite glädjefnatt och en kolossal massa rull. :)

Första trattlösa rullet skedde i ösregn, och då fanns ingen kamera med. Här några bilder från sen eftermiddag.

 

 

 

 

Och så ännu några rullbilder. :)

 

 

Kasper njöt verkligen av att kunna röra sig fritt.
Han till och med stod still ibland, tror han mediterade lite. :)

 

 

Ni kan se att han ser sned ut i munnen. Han är svullen på ena sidan, vid en tand han har kvar. Hoppas innerligt att vi slipper dra ut den också, och att svullnaden går ner. Får väl höra på onsdag. Han verkar i alla fall inte ha ont eller vara besvärad.

 

Och nu ska här dammsugas, och så ska morgondagens lunch förberedas. Den blir en trevlig överraskning för Kasper. :)

För mycket olja

För mycket och för lite skämmer allt, sägs det ju. Så sant! Farstubron har länge varit mitt dåliga samvete, skulle den inte vara det ännu en säsong så var det hög tid att ta itu med saken nu. Skrapa, tvätta, måla.

Förstubron är visserligen liten, men att spruta tak med högtryckstvätt har sina sidor. Högtryckstvättning har överhuvudtaget sina sidor. Det har stolpar och brädor också...

Golv har visserligen bara en sida, men det visade sig vara illa nog. Såg eländigt ut efter tvätt, här krävdes olja med färgpigment. Grått skulle inte vara möjligt, så det fick bli brunt.

Inte visste jag att jag är en så här generös natur - jag har tillfört alldeles för mycket olja, utan att torka av överflödet. Mina fotsulor är bruna, och det är insidan på träskorna också. Det klibbar! Fortfarande, på kvällen dagen efter. Ett par trallar hittades i källaren. Tur. :)

Fast stolpar och överliggare är vackert vita, taket ska bli grått. Så småningom. Dörren ska vara fortsatt blå, men behöver målas om..



Jag älskade min sambo -  men du K, där i din himmel, varför valde du ohyvlat virke till så mycket??? Bl.a. dörrkarmar. Jag minns hur  träligt det var att måla redan då (fast jag kom underfund med det för sent).

Jag minns i ärlighetens namn också att när du skulle klaga över det hemkörda virket hade brädgården gått i konkurs. Samma vecka. Ägaren hann precis lämpa över sista skräpet till oss.

Men ändå, tänk så glada vi var över det här lilla huset, och så roligt det var att få det i ordning. Det är det delvis fortfarande, även om jag numer är ensam om det. Sedan 15 år, faktiskt exakt halva tiden vi/jag ägt huset.



Kasper är inne på sin sista trattdag! Måtte det gå bra, trots allt han kommer att hitta på i morgon. Jag försöker kolla, tycker det ser bra ut, men säker kan jag inte vara.

 

Lille Kaspergubben... I morgon... Och om tre dagar återbesök på Animalen.

Bästa posten

Kasperian
Matte, är det sant att det här är till mig, att det är till mig som någon har skickat ett sånt där fullkomligt underbart brev??

 

Ja!! LUDDE har skickat post till mig! :-)

 

 

Åh Ludde, jag blev så glad så glad så glad så det var nästan ofattbart!!

Titta alla, det här är vad som låg i min brevlåda, plus ett vackert kort.

 

 

Ljuvligt goda - och visst kunde jag äta dom! :)

 

 

Ludde skrev att dom här Luddepralinerna har hans matte bakat, och dom är mjukare än Luddekex, och att han hoppades att jag snart skulle kunna äta dom. Hihi, jag kunde redan nu! Underbart goda!

TACK kompis!!!

 

Matte snodde undan några, jag ska få en i kväll när vi går och lägger oss, och en i morgon kväll. Och en på söndag kväll. Det finns ännu några kvar, men dom vet jag inte riktigt när jag får.

 

Nu är det bara två trattdagar kvar! Dom kommer att kännas långa, men två dagar är i alla fall bara två dagar. :)

Tråkpromenader i koppel

Kasperia
I dag var det hyfsat svalt, men hettan är på väg tillbaks. Kanske vi har ännu en dags frist.

Jag mår rätt bra, även om jag då och då visar matte att det är nåt konstigt med min mun. Hon tycks inte inse att det beror på att jag har tratt - jag trodde hon fattade eftersom hon tog av den i går.
Men icke! Den åkte på igen nästan omedelbart, för hon klarar inte att säga "nej, nej, nej, NEJ!!" i ett kör, sa hon.
Bara att låta bli då, och hålla tyst, kan man tycka.

Vettisen ringde i dag, för att höra hur det var med mig. Snällt, va. Och så hörde jag hur matte talade bl.a. tratt med henne. Trodde att kanske, kanske, kanske - men icke! Den sitter kvar.

Därför ser mina promenader ut så här:

Koppel på. Runda som innefattar en bit av STORA vägen, också, hehehe, så här ser vår stora väg ut.

Tillbaks igen, inne på mitt eget område. Ser ni alla löv - men det är INTE höst, det är idag. Juli.
 

Min egen lilla väg är mysig, tycker jag.

 

 

Tänk, om man ändå finge snosa runt och plöja nos och bete sig som man ville, med allt intressant som finns. Jädrans, jädrans tratt...  

 

 

Här kan ni förresten se hur nybygget (på brandtomten) ser ut idag, sedan TV3 och försäkringsbolaget  jobbat färdigt. Det är väldigt fint där nu.

 

 

(Så här såg det ut för ett halvår sedan, om ni inte minns. I december.)

 

Nu ligger jag framför fläkten, som ni ser på förra inlägget. Och hettan lär ska komma igen, här i öst. Matte börjar undra hur hon/vi ska orka!  Ganska svalt och skönt i dag åtminstone,, som högst 27,6 grader ute och 25,9 inne...

 

Det regnade i går :)

Matteria

 

17 mm på mindre än en kvart. Äntligen!

 

Så här har det sett ut sedan Kasper kom hem - en verklig actionrulle, vänta bara tills filmen är nästan slut...

 

Närmare uppdatering

Nu är det dags - på väg från bilen in till Animalen. Klockan är halv åtta. På morgonen.

Timmarna gick. Jag visste ju att det skulle ta tid, och jag skulle få hämta Kasper klockan sex.

Vid fem ringde tandläkaren, med chockbeskedet. En hel hoper lösa tänder, tandlossning. Utöver en obehaglig inflammation. Tolv utdragningar! Ett par stora och riktigt komplicerade, men några små och "lätta". En hel del stygn.
Tandläkarveterinären tröstade - han hade ju 42 tänder, så han har i alla fall väldigt många kvar...

Drygt 10 000 kronor (vilket jag iofs var förberedd på). Täcks med rätt stor säkerhet inte av försäkringen, men vi gör ändå ett försök.

Min kära, lilla dyra hund. :) Måtte han nu bara må bra! Så att vi så småningom kan ta itu med den tredje komplikationen, att operera ut urinstenen (den första komplikationen var ju borrelian).

Tre timmar var Kasper sövd. Fortfarande aningen ostadig på benen även efter hemkomsten, men nu har han ätit och druckit, och vi har varit ute på en visserligen liten men dock promenad. Med lyckat resultat. :)

Hans huvud och bröst är missfärgat - ja, det blev mycket blod, sa veterinären... Klart man har tvättat honom, men visst bär pälsen spår. Det får den fortsätta att göra, här schamponeras inte förrän munnen är helt utläkt.

 

 

Nu ska vi sova, båda Kasper och jag. Ovanligt tidigt för att vara vi. Men det har varit en jobbig dag.

Ska bara hitta något mjukt och gott i stället för det märgkex som annars är ett måste, när vi båda går till sängs. Apoteket öppnar 9.30 i morgon bitti, och då ska jag hänga på låset för att hämta ut det smärtstillande han ordineras.

 

Trots allt känns det oerhört bra i kväll. Nu är det gjort, och när väl det akuta skedet är över kommer Kasper att må mycket bättre än före de här ingreppen.

God natt från oss!

Värre än vi trott - men det ordnar sig!

Snabb uppdatering - vi har bara varit hemma en knapp timme. Lille Kasper har varit sövd i tre timmar, och får nu smärtstillande.
Paradontit - många lösa tänder, tratt i två veckor!!! Mjuk mat. Flera stygn...

Men vi grejar det här! Ska köpa ut mer smärtstillande i morgon,
Tack för all tass- och tumhållning!

Utslagna pga sommar

Kalla stenar vid en kall kamin, under takfläkten. Fast jobbigt är det ändå.  

När det är 32, 33, 34 grader ute är det i alla fall liiite skönare inne. På golvet.

Kasper tycks fara mest illa av hettan. Här provas en handduk från frysen
(tips från Sigge Svamphund).

 

 

Om jag skulle ta en selfie, så skulle den se ut ungefär likadan... 

 

I morgon, dvs i dag, är det dags för Kasper att sövas och få tandsten borttagen, tänder utdragna och - som bonus - klorna klippta.  Lilla killen min - hoppas allt går bra, både före, under och efter.
Riktigt god och len mat ska han få - men nu är han beordrad fasta.

Vad är det med Blogger ??

Hoppas det är fråga om värmeslag, som snart bättrar sig.
När jag titttar på "sidor", dvs där rubrikerna Startsida, Petrus vår änglakatt och Min björk och jag finns, så fattas både sidan om Mysan (som just kommenterats (!) och sidan om Utsatta människor (pga elsmog m.m.).

Sidorna finns,  och här är länkarna! Till Mysan  -  Utsatta människor,text på gamla Dagsländor, men hänvisning fanns här.
Även om redigering betydde borttagning och jag inte heller kan få in nya "Sidor" så gick det tydligen att lägga till en gadget (om Mysan). Och uppenbarligen även att göra inlägg.

Apropå värmeslag - i dag är temperaturen någorlunda dräglig här. "Bara" 28 grader. Mulet. Men inte en endaste droppe regn. Tyvärr.

Kvällens bad

På kvällen lever vi upp, här i vårt hus. Kameran följde med på sedvanliga badturen, för ovanlighetens skull.
Sommartid är ju badudden "förbjuden frukt" för Kasper, men vi söker oss gärna till en annan liten sjö, tar inte många minuter att nå den heller.

När matte och Kasper nått skogen hör vi ett ynkligt jam - vänta på mej! Det är Myse. Han kommer, skuttar förbi oss men tycker sedan att vi sölar.

Två minuter genom skogen...

...och det ser ut som om jägarna börjar förbereda höstjakten.

 

 

Men sjön är alldeles, alldeles nära, bakom träden.

 

 

 

Myse har just inget till övers för sjöar. Han sitter på tryggt avstånd och väntar. Väntar på att vi äntligen ska gå hem.

Han fick vänta ganska länge. :)

 

Så småningom följdes vi åt hemåt, tog lilla vägen, Mattes med stort M:s väg (ni vet Matte som är husse åt Evert).

 

 

 

Undrar någon varför vi väntade så länge med att gå ut?

Termometer på norrsidan. Dit når aldrig solen.