Varit hos Ludde

Kasperia
Jag förstod så småningom att det skulle hända något speciellt i dag. Sånt känner jag på mig. :) Och visst - jag och matte for iväg till Ludde!!

Och kan ni tänka - matte åkte bara lite fel där hos Ludde, kanske 50 meter eller nåt, innan hon vände och väldigt fort hamnade alldeles rätt. Fantastiskt!

Det allra första Ludde visade mig var sitt allra bästa rullställe, tänk så snälla hans människor är som ordnar sånt här åt honom!

 

 

Här ser ni honom i full aktion - måste verkligen säja att han utvecklat sin rullteknik enormt! Ni klickar förstås på bilderna...

 

 

Har ni sett, sån mojsig jord han har!!

 

 

Jag rullade ju också, men valde en lite mer sandig plätt - bara att välja och vraka hos Ludde!

 

 

 

Ludde studerade faktiskt min teknik en del, framförallt hur man startar en riktigt bra rull. Jag menar - det är ju ändå jag som är experten, efter alla mina rullår!

 

Sen diskuterade vi lite grejer...

...och han kollade vad jag tyckte om hans gräs. Det är jättegott, sa jag.

Och så lekte vi lite "följa John" in till maten som matte fick!!!

 

 

 

Matte fick jättegod mat, jordärtskocksoppa och broccolipaj och sallad. Men hon kom som vanligt inte ihåg kameran mer än lite grann...  Dessutom hade hon sagt att jag minsann inte skulle ha varken lunch eller godis, fick lite av min (iofs goda) dietmat. Ludde fick ju heller inget då och jag är säker på att han var jättebesviken! 

 

 

Sen gick vi på promenad.

 

 

Jag fick i alla fall slicka gräddvisp tillsammans med Ludde.

 

 

Människorna fikade och åt en ursmaskig aprikospaj.

Luddes matte plockade lite skräp från hans päls.

 

 

Och så måste jag visa hur Ludde ser ut när han har rullat i lera som torkat på nos och päls. :) Hans människor tycker att "han ser ut" då.

Han är då för skön...

 

 

 

Sen åkte vi hem och matte åkte inte det allra minsta lilla fel!!

Inte någonstans. Det ni! :)

 

Väldigt mycket tack för idag, och när vi kom hem tog jag hand om mina katter ett tag, sedan har jag sovit! Var ju lite jobbigt, Ludde, att hela tiden ha koll på din tomt och alla som gick förbi på vägen. Jag menar, du låg ju bara och sov under bordet när människorna fikade och pratade. Men som sagt, jag hade ju koll! 

I skatteverkets kö...

... där sitter jag, i kö. Har avancerat från nr 219 till 51. Jag har hunnit både  duscha och fixa påtår medan jag väntar.

Hurra för högtalartelefonen!

Nu har jag nummer 29 - det går framåt.

Jag har fått ett föreläggande om att deklarera - dröjsmålet ska visst kosta mig ett par tusen kronor.

Men jag har redan deklarerat, i april. Per telefon, det verkade så smidigt.

Nu är jag nr 17 - det går ganska snabbt.

Jag studerar min deklarationsblankett ännu en gång. Det känns surt - ska de dryga tvåtusen jag skulle få tillbaks på skatten gå till en oförtjänt förseningsavgift...

Oj - bäst jag förbereder mig - jag är nr 3!!
 
Så där ja.
Nu är jag ombedd att skicka in en pappersdeklaration, med anteckning om att jag tidigare har deklarerat per telefon.
Ett antal personer på Skatteverket håller på att undersöka, deras teknik har inte fungerat som den skulle, och nu sitter man och väntar på att folk ska höra av sig så att man får personnumren på de som felaktigt fått ett föreläggande.

Bara att hoppas att jag hittas, eller att jag åtminstone slipper förseningsavgiften.

Gissa vem som nästa år inte ska deklarera per telefon ...  men visst var det enkelt...
Nej, här ska användas både livrem och hängslen. Kanske rentav dubbla hängslen - telefon, e-deklaration och pappersdito... :)

Och nu - mot brevlådan med en pappersdeklaration.

Läget

Den blå ytterdörren är nu grå, jag ändrade mig från blått till grått först i butiken. :)  Det blev riktigt bra. Kanske jag hinner måla om även uthusdörrarna - fyra stycken - innan det blir alltför för kyligt och höstigt. Annars får det vänta tills i vår.

Kaspers vette Elin hörde av sig idag. Hyfsade levervärden, de låg alla normalt om än i det övre registret.

Men så är det ju det där med urinstenen. Vi ska prova med ett nytt dietfoder, för att se om det minskar eller helt förstör stenen, så att vi slipper operation. Helst vill man undvika både mer narkos och själva operationen. Hämtar fodret i morgon, och sedan blir det nytt ultraljud om fem veckor, för att kolla resultatet.

Diet - Ludde, du ser va hur det är ställt!
Sträng är den dessutom. Så din lille kompis tar med sig egen mat.
Men pigg och glad är han.

Vädret är som det är. Rätt som det regnar så kommer det en skur. Fasligt tvärt den kom, hösten. Och mörkret. I kväll syns inte ett enda ljus någonstans, oavsett åt vilket håll jag tittar. Mörkret är kompakt. Då tål det vid att man kan göra det trivsamt med egna ljus. :)

Förresten skördade jag ett par siamesiska tomater i dag.

 

 

Har också inhandlat en ny trådlös mus. Två rullhastigheter, kan t.o.m. scrolla i sidled. Fantastiskt med snabbscrollningen, bara en liten lätt puff på hjulet så rullar den snabbt och lätt, av sig självt.

Låter kanske inte så märkvärdigt, men känns fantastiskt när man ska förflytta sig uppåt eller nedåt på stora sidor.

Jag köpte i butik för 289 kronor, kikade sedan på nätet och upptäckte att den kostar allt från 249  (plus frakt) till uppemot 600 kronor. Så det är nog bra att jämföra och ha koll.

Den förflyttar mig till och med fram och tillbaks mellan olika fönster. Jag visste inget om finesserna när jag köpte den, tyckte bara att den kändes så skön i handen. Såg också att den har lång batteritid.


Bananflugor är ett gissel, även om de gillar att dränka sig i äppelcidervinäger utspätt med lite vatten och socker. Att försöka slå ihjäl dem med handkraft är dömt att misslyckas. Men nu har jag kommit på något!
En sprayflaska med fönsterputs och en med nån sorts allrent är lösningen! Sitter de på fönstret får de en dusch fönsterputs! Undan hinner de inte, och jag får på det här sätt ett riktigt rent köksfönster. :)

Sitter de på skåpdörrar och lister får de en dusch allrent - och jag får målningen tvättad.

Snacka om att slå inte bara två flugor i en smäll. :D
I princip har jag fått bukt med dem nu.

Just nu

Matteria, Kasperia, Katteria
För några veckor sedan sov jag under ett lakan. För ett par veckor sedan stoppade jag i tunnaste täcket, ett riktigt, riktigt tunt. Sedan ett par dagar känns "mellantäcket" alldeles lagom.
Snart är det väl dags för det allra varmaste. Men än är det sommar, även om det känns att hösten står i farstun och stampar.

Altanens sommarblommor ser ledsna och regnskadade ut. Katterna börjar uppskatta innelivet, Myse börjar åter göra mig sällskap vid datorn. Jo, det är allt höst på gång. Men som sagt - det är faktiskt sommar ännu några dagar. Tror jag. :)

Kasper utan tratt har återupptagit sina kattliga plikter. Det var rent rörande att se hur "stora goset" bröt ut, så snart tratten försvann. Lyckliga katter över att ha fått sin hund tillbaks.

Ojoj, så skitiga öron du har, himla tur att jag blev av med tratten - strax är du ren och snygg igen...

 Ibland blir det trångt på katternas mathylla. Maxi är inte den som snällt väntar på sin tur när det gäller mat. Bara att tränga in Filip i ett hörn, vaddå, är man utsvulten så är man... Fast lite svårt att hålla sig kvar i hyllan är det.

 

Myse däremot, han väntar tålmodigt på sin tur.

Dom är allt ena riktiga matvrak, dom där svarta.

Att jag är alldeles matt av svält tycks ingen bry sig om... inte ens matte...

Kasper har börjat äta sitt torrfoder ouppblött, det visar sig att han föredrar det så. Så länge jag inte blandar det blöta med leverpastej förstås. :)
Än har jag inte fått besked om hans levervärden, prov togs vid senaste besöket. Det känns säkert konstigt i munnen, han grejsar en del och stygnen är fortfarande kvar. Tandborstning är föresten pest, nästan lika eländigt som kloklippning. Men vi ska inte ge oss.

 

 

 

I övrigt kan rapporteras att tomaterna i gröna rummet mår bra och har gett  - och ger fortfarande - god skörd. Tre plantor räcker långt.

 

 

 

 

Så här ser det ofta ut, fotograferat genom pga regn stängd glasdörr.

Matte!!! SLÅPP IN OSS!!!

 

Bad efter Animalen

Kasperian
Två händelserika dagar. I går hade matte "sina tanter" här, och då var förstås Grynet också här. Förstås det viktigaste. Men vet ni, Grynet har också opererats! En massa knölar på magen. Det var inte cancer, fast lite dämpad var hon, så det blev inte så mycket bus. Å andra sidan är hon ju aldrig särskilt busbenägen. Om man tänker efter. :)

Och min skrotmatte (för skrotig var hon i går) - efter en enda trist bild så glömde hon kameran...

 

Hon kom ihåg den igen när Grynet skulle åka hem, så nu tvingar jag henne att visa de här båda bilderna också, hehehe, stolt över dem är hon inte...

 

I dag var jag på det där stället där dom sticks och sånt. Animalen. Dom ville kolla mina tänder, både dom jag har och dom jag inte längre har, liksom.

Det ser bra ut, stygnen sitter fortfarande kvar men ska försvinna inom högst en vecka. Allt läker bra, och jag är inte svullen, jag är faktiskt sned numera. Matte säger att jag ser ut att le ett sånt där lätt roat, lätt cyniskt snett leende... Jag ser med andra ord rätt världsvan ut.

Matte säger också att jag påminner om den där Mats Knutsson som rapporterar i TV. Han ler inte alls varken hånfullt eller roat när han rapporterar, han ser ut så där, precis som jag.


Bilden lånad från SVT:s hemsida.

Jag ska fortsätta att vara lite försiktig med hård mat och får inte gnaga märgben riktigt än. Men vill jag ha min mat ouppblött, då ska jag få det, vetten tyckte matte skulle prova och se vilket jag föredrar. Väldigt klokt resonerat.

På hemväg från Animalen stannade matte först vid en skog, och sen en gång till där jag fick bada. Härligt, jag fick ju inte bada så länge jag hade tratt!!!!

 

 Det var precis hur härligt som helst. Äntligen fri att bete mig som jag vill. Skog, sjö, och inget koppel! Åter till mitt normala och rätt sköna hundliv. :)

 

 

 

 

Klart jag rullade också, förra gången man stack mig på Animalen fick jag rött bandage, den här gången ett blått. Tycker nästan att rött var snyggare. 

 

 

Sen åkte vi hem. Där fick jag en rejäl skiva falukorv. :)

 

 Kanske jag får bada igen, i morgon. Hoppas det! Och gå i skogen. Ljuvligt att vara trattlös!

Hej då, tratten!!

Tratt av, och en glad Kasper. Han tog sin trattlösa tillvaro med förvånansvärd fattning. Utan en massa kliande och nosplöjande. Men visst utbröt lite glädjefnatt och en kolossal massa rull. :)

Första trattlösa rullet skedde i ösregn, och då fanns ingen kamera med. Här några bilder från sen eftermiddag.

 

 

 

 

Och så ännu några rullbilder. :)

 

 

Kasper njöt verkligen av att kunna röra sig fritt.
Han till och med stod still ibland, tror han mediterade lite. :)

 

 

Ni kan se att han ser sned ut i munnen. Han är svullen på ena sidan, vid en tand han har kvar. Hoppas innerligt att vi slipper dra ut den också, och att svullnaden går ner. Får väl höra på onsdag. Han verkar i alla fall inte ha ont eller vara besvärad.

 

Och nu ska här dammsugas, och så ska morgondagens lunch förberedas. Den blir en trevlig överraskning för Kasper. :)

För mycket olja

För mycket och för lite skämmer allt, sägs det ju. Så sant! Farstubron har länge varit mitt dåliga samvete, skulle den inte vara det ännu en säsong så var det hög tid att ta itu med saken nu. Skrapa, tvätta, måla.

Förstubron är visserligen liten, men att spruta tak med högtryckstvätt har sina sidor. Högtryckstvättning har överhuvudtaget sina sidor. Det har stolpar och brädor också...

Golv har visserligen bara en sida, men det visade sig vara illa nog. Såg eländigt ut efter tvätt, här krävdes olja med färgpigment. Grått skulle inte vara möjligt, så det fick bli brunt.

Inte visste jag att jag är en så här generös natur - jag har tillfört alldeles för mycket olja, utan att torka av överflödet. Mina fotsulor är bruna, och det är insidan på träskorna också. Det klibbar! Fortfarande, på kvällen dagen efter. Ett par trallar hittades i källaren. Tur. :)

Fast stolpar och överliggare är vackert vita, taket ska bli grått. Så småningom. Dörren ska vara fortsatt blå, men behöver målas om..



Jag älskade min sambo -  men du K, där i din himmel, varför valde du ohyvlat virke till så mycket??? Bl.a. dörrkarmar. Jag minns hur  träligt det var att måla redan då (fast jag kom underfund med det för sent).

Jag minns i ärlighetens namn också att när du skulle klaga över det hemkörda virket hade brädgården gått i konkurs. Samma vecka. Ägaren hann precis lämpa över sista skräpet till oss.

Men ändå, tänk så glada vi var över det här lilla huset, och så roligt det var att få det i ordning. Det är det delvis fortfarande, även om jag numer är ensam om det. Sedan 15 år, faktiskt exakt halva tiden vi/jag ägt huset.



Kasper är inne på sin sista trattdag! Måtte det gå bra, trots allt han kommer att hitta på i morgon. Jag försöker kolla, tycker det ser bra ut, men säker kan jag inte vara.

 

Lille Kaspergubben... I morgon... Och om tre dagar återbesök på Animalen.

Bästa posten

Kasperian
Matte, är det sant att det här är till mig, att det är till mig som någon har skickat ett sånt där fullkomligt underbart brev??

 

Ja!! LUDDE har skickat post till mig! :-)

 

 

Åh Ludde, jag blev så glad så glad så glad så det var nästan ofattbart!!

Titta alla, det här är vad som låg i min brevlåda, plus ett vackert kort.

 

 

Ljuvligt goda - och visst kunde jag äta dom! :)

 

 

Ludde skrev att dom här Luddepralinerna har hans matte bakat, och dom är mjukare än Luddekex, och att han hoppades att jag snart skulle kunna äta dom. Hihi, jag kunde redan nu! Underbart goda!

TACK kompis!!!

 

Matte snodde undan några, jag ska få en i kväll när vi går och lägger oss, och en i morgon kväll. Och en på söndag kväll. Det finns ännu några kvar, men dom vet jag inte riktigt när jag får.

 

Nu är det bara två trattdagar kvar! Dom kommer att kännas långa, men två dagar är i alla fall bara två dagar. :)