lördag 16 april 2016

Gäller att snabba på...

Kasperia
Om matte ska hinna med hela tre inlägg den här månaden också, då krävs en extraordinär skärpning. Och sånt är hon dålig på. Extremt dålig.
Men hon har i alla fall besökt återvinningscentralen och lämpat iväg en full bil. Snart dags för nästa tur. Säck på säck med "överblivet".
Och så hann hon fota svanar som nog frös rejält om fötterna innan isen försvann - och svanarna med den. Tror vi.


Hon är omåttligt stolt över att hon köpt och fått hemsänt ett IKEA-bord - som hon lyckats montera alldeles själv. Ett med utdragbara skivor. Klart hon fick skruva isär och göra om ett par gånger, men till slut så... Allt fungerar nu och hon är som sagt omåttligt stolt. Hon är inte världens smidigaste, så det såg rätt kul ut när hon kravlade runt bland skruvar och skivor och ben och sånt. :D

Hon, alltså matten, konstaterar också att det nu är hög tid att  räfsa bort de flesta löv, för nu blommar vitsipporna. Fagningsblomman.



Röda textilier år utbytta mot sånt som går i blått,, som vanligt här hemma när det går mot vår och sommar. Snart döljer löven utsikten mot västra grannen (utsikten stör inte så mycket nu heller, det är sällan vi ser åt det hållet. :)


Jag för min del har inte det minsta emot gamla löv - det blir väldigt många när man har många hasslar på tomten. Bäst att passa på att njuta av dem medan de finns! Och njuter, det gör jag! Klicka på nån bild!





Myse ligger och vilar sig, blir visst trött bara av att titta på mig! Latkatt!


Men ännu latare är Filip och Maxi, eller kanske dom bara tycker att Räv behöver lite sällskap? Fast Filip lägger ofta tassen över Rävs nos, ser ut som om han ber honom hålla tyst! Matte är glad att inte Räv hann varken bli begravd eller hamna bland soporna. :)
Måste kännas härligt att få avancera från boa till bästis.


Mitt värsta sedan sist är när jag inte lydde matte utan rusade iväg upp på vägen för att hälsa på två schnauzrar, en pudel och en briard (!) som går förbi här ibland. Dom bor inte i vårt område, för här finns numera nästan bara snälla hundar. Men jädrans så elaka de här var!!!  Matte blev jätterädd, och det blev den där flockens matte också, hon var rädd att jag blivit skadad.  Blev jag inte, men otäckt var det. Och briarden var stoooor!!

Matte har nåt som hon själv vill skriva också, men det får hon göra i ett eget inlägg. Bestämmer jag. Här gäller det ju att få ihop två inlägg till innan april går över i maj! Tala om låg ambitionsnivå...

20 kommentarer:

  1. Svårt ibland, att avgöra vem som är snäll och vem som är motsatsen. Annars ser du och katterna ut att leva ett njutbart liv :)

    Hmm... ja, utsikten till väster ser ut som sådana där upplagsplatser med ett hus på som jag ser då och då ser längs småvägar häromkring.
    Känner igen mig i den där stoltheten att ha pusslat ihop en IKEA-möbel, om än inte med de smidigaste kroppsrörelserna.
    Och allt "överskott" och bråte... undrar ständigt varifrån det kommer, för föga tycks det hjälpa hur mycket jag än bär ut till sophuset och containern...
    Allt gott! /g

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det bor faktiskt en person i huset, snäll och inte det minsta störande. Om man bara ser åt annat håll, förstås.
      Och vet du - när jag ser (och föreställer mig det som inte syns utifrån), då kan jag nästan försona mig mig med min egen röra. Fast var, var, VAR gör man av dessa mängder av böcker som bara tar upp plats som jag vill ha till annat, och som aldrig mer blir lästa, åtminstone inte av mig. Bokbål känns inte så bra, även om jag endera dan ska ordna med två stora brasor här på tomten.
      Åh, den som ändå hade en container i närheten!!!
      Berit E

      Radera
  2. :-D Böcker ja, ständigt inköpsförbud här - och ständig överträdelse. Men jag har blivit (betydligt?) bättre :) Bär mig mycket emot att slänga böcker, dock gjort det vid något enstaka tillfälle när jag tyckt boken så usel att jag inte ens velat ge bort den. Annars är det vad jag gör. Ger bort (någon enstaka gång sålt). Kör kassar till min storasyster, så får hon och hennes barn välja (i första hand en av hennes döttrar) och sen kör hon resten till Emmaus som finns nästan granne med henne. Jag har haft gubbs här och tömt mitt förråd när det blivit knökfullt. De tar inget extra för att köra förbi Röda Korset med användbart. Senast gick 12 kassar böcker dit... Ger också till ett par läsande vänner som jag vet vad de tycker om.
    Vi har det mycket bra ordnat med sophantering i föreningen. Går att sortera det mesta i soprummet (el, lampor, batterier, förutom det vanliga) Och till det grovcontainer på parkeringen för större hushållsavfall. Den är omringad av högt stabilt trästaket med taggtråd överst. Och ordentligt låst. Annars alltför populär hos villaägare i grannskapet...
    /g

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla jag känner har ungefär samma problem med böcker. Inklusive två vänner som är involverade i Röda Korset i trakten. Butik i Gnesta.
      Ska kanske försöka "smuggla in" några kassar då och då till återvinningscentralens speciella avdelning, där hämtar visst Emmaus eller om det nu år någon annan hjälporganisation, för vidare försäljning. Även om de nog helst vill hitta bra möbler och sånt.

      Tydligen skumma typer, de där villaägande grannarna, hehe...
      Själv får jag som fastighetsägande kommuninvånare besöka återvinningscentralen gratis upp till 18 ggr/år. Det brukar bli på sin höjd 5-6 gånger. I år blir det möjligen fler.
      Berit E

      Radera
  3. Det är så trevligt så när det kommer inlägg från er, sen om det är en eller tre gånger om månaden eller i veckan spelar inte oss någon roll, vi blir så glada oavsett :D
    Helt underbara rullbilder på dig Kasper, man verkligen ser hur du njuter :)
    Låter som att din matte jobbat hårt med både nytt bord och bortforsling av gammalt :)
    Vilken tur att det ändå gick bra med de där hundmötet, läskigt när situationen blir allt annat än trevligt.
    Ta hand om dig och de dina Kasper och akta dig för vovvisar du inte känner. Det får inte hända dig något.
    Nospussar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte säger att jag (och därmed också hon) får skylla oss själva, åtminstone till en del.
      Jag skulle förstås ha lyssnat när matte ropade NEEEJJ!!! och inte ha rusat rakt in i en främmande flock hundar, de ville antagligen och förståeligt nog bara vakta sin matte. Eller nåt. Kanske.
      Jag måste lära mig lyda ordentligt om jag ska kunna vara lös på tomten, säger matte. För vi har ju inget staket.
      Kasper

      Radera
  4. Åh! Det hade varit spännande att se matten skruva ihop Ikeabordet. Jag har sett hur husse gör och förstår inte varför han inte gör rätt med en gång? Det måste väl vara enklare? Tur att du har en sån härligt rullvänlig trädgård. Lövrullning ser intressant ut. Kanske nåt jag ska prova själv för här krattas inte alla löv bort. Husse säger att maskarna behöver dom så han är inte mycket för att kratta, men matte vill att det ser städat ut så jag får nog snabba på. Hoppas att alla hundarna som går förbi hos dig är snälla. Både mot dig och katterna. Hoppas att din matte hittar nåt ställe där de tar emot alla böcker för det verkar som om de flesta yngre bara vill läsa dem digitalt eller "se filmen"... Kramis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skruva ihop bordet var tydligen en pärs. Massa hål och pluppar och så den där superrangliga lösa ramen under skivorna.. Bruksanvisningen visade ett par gånger på TVÅ personer en som höll och stagade, och en som skruvade. Och matten är ju bara en. Hehe, det var just i det momentet hon gjorde största felet. Och fick lov att skruva upp igen och börja om. Så himla korkat!!
      Mina katter är både smartare och snabbare än dumma hundar som jagar dom, så det är ingen fara. Ofta ligger dom bara lugnt i sin katthyllan på förstubron, och då ser förbipasserande hundar dom inte.
      Böcker ska nog matte se till att bli av med, hon ska börja med ett par kassar i morgon. :)

      Radera
  5. Trevligt med livstecken igen.
    Otäckt med de elaka hundarna, briarder är ganska stora har bara träffat en för många år sen. Fast den var snäll, Där emot har vi fått en grinig schanuzer här som alltid är lös och dyker upp med matte låååångt bort.
    Böcker tar en massa plats så matte lånar 99,9% på bibblan. Men Stadsmissionen tar emot,mattes mamma lämnade mängder till dom nu vid flytten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag borde förstås inte ha rusat rakt in i hundflocken så där, så matte menar att jag nästan fick skylla mig själv. Jag borde ha lyssnat på henne i stället! Hon blev rädd, hon också. Dom andra hundarna var kopplade, allihop.
      Stadsmissionen - kan kanske också vara en idé. Ska be matte kolla.
      Kasper

      Radera
  6. Hälsa på okända hundar är alltid ett risktagande, så jag hälsar helst inte på hundar överhuvudtaget! Fast dig känner jag, ju så jag skulle så gärna rulla runt i gräset med dig! Härliga bilder på hur du njuter!
    Nu undrar min matte vad din matte skulle skriva om…
    Puss från Melody!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är klokare än jag. Lite tokigt att jag inte har vett att ta det lugnt när det gäller andra hundar, utgår från att dom ska gilla mig.

      Matte såg ett teveprogram som upprörde henne alldeles väldigt, jag ska be henne skriva om det endera dan. :)
      Kasper

      Radera
  7. Hade vi inte kunnat få se en bild på matten när hon kravlar omkring bland skruvarna? Nåja, huvudsaken är ju att bordet blev bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, den bilden skulle jag gärna ha visat! Fast det är dessvärre matte som är liksom herre över kameror och sånt.
      Bordet står stabilt, och funkar perfekt. :)

      Radera
  8. Väldigt fina bilder på den vite! Knepigt att montera IKEAs attiraljer, rena rebusen + god fysisk vigör krävs. Toppen att ni fick ihop ert nya bord.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tursamt nog så fick jag ju ihop bordet till slut, det fungerar precis så bra som jag hoppades. Men jobbigt var det!
      Han är go, min lille vite!
      Berit E

      Radera
  9. Duktigt med bordet! Jag var stolt när jag fick hop en tvåstegspall...det var flera år sedan och jag lever fortfarande på den bedriften! Inte lätt att montera bord utan hållhjälp.

    Läser i kommentarerna att ni har begränsade gånger (om än rätt många) till att använda miljöstationen gratis. Hur tänker kommunen där, kan jag undra.

    Här räfsas inga löv, bara kvistar tas upp och läggs på hög åt skogskanten till. Du kan stapla dina mot granntomten... eller varför inte bygga en mur av böcker? :D

    Tur att hundincidenten gick bra, sånt händer. Fylld av livsglädje är han, Kasper, där an rullar sig fram i livet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ÄR faktiskt omåttligt stolt över bordet. :) Hm tvåstegspall - vore kanske också något för mig!
      Staplar kvistar gör jag redan, men att göra en bokmur har jag inte tänkt på! Intressant tanke.
      18 gratis besök/år på återvinningscentralen känns faktiskt helt okej. Om jag vill kan jag vid varje tillfälle köra in med proppfull jätteskåpbil utrustad med stort släp :) Bra, om man t.ex. river en bod. Trä kan ju eldas, men resten...
      Det mesta "löpande avfall" lämnas ju på de där returstationerna som finns i stort sett överallt, eller som i mitt fall i min alldeles egna lilla returstation vid tomtgränsen. Två soptunnor med tillsammans 8 fack.
      Kommunen sköter sig riktigt bra, tycker jag. :)
      Berit E

      Radera
    2. Jag tillhör en kommun som har fri återvinningscentraler. Grannkommunen, som jag har närmare till, kräver papper på att att jag jag tillhör den... och det gör jag ju inte. Tänkte bara med min kritik, att varje försvårande generar mer skrot i skogarna. Som här...

      Såna där egna returstationer låter toppen!

      Radera
    3. Klart det vore ännu bättre med obegränsad tillgång till återvinningscentralen, själv har jag och alla som bor i kommunen ett kort, som automatiskt öppnar bommen till centralen. Vet inte hur det är för "utsocknes". Men jag kan tänka mig att åtminstone de flesta kommuner nöjer sig med att ta hand om den egna kommunens avfall. Eller tar betalt.

      Och du kan tro att jag gillar min lilla privata returstation. :)

      Radera