Titta här - min mage är alldeles bar!!!! Matte säger att den är söt, men jag gör förstås vad jag kan för att den inte ska synas. Fast allt härligt skräp fastnar ju inte!!!
Först fick vi vänta länge i ett rum, eftersom veterinär Lennart, han som skulle ultraundersöka mig, måste ta hand om en akut sjuk liten kisse. Okej att jag var akut både ett- och tvånödig, men klart att en så sjuk kisse måste få hjälp först.
Jag och matte fick sitta i ett eget rum eftersom jag liksom inte höll tyst med mina synpunkter, ute i väntrummet bland alla andra. Men vad tusan, jag var ju så himla nödig!
Efter undersökningen väntade vi utomhus, för matte skulle ha en pratstund med veterinären. Det var rätt skönt, och äntligen blev jag helt liksom onödig. :)
Sen fick vi komma in, och det var tur för jag var väldigt törstig.
Jaså, ni undrar hur det gick och hur det egentligen är fatt med mig?
Joodå, frånsett det där smolket som är en stor urinsten som ska opereras bort så småningom, så är det faktiskt bra!
Tänderna förstås, och med dem är det mer bråttom än med urinstenen. Så den 29 juni får ni hålla tassar och tummar igen. Både matte och vettarna tror att jag kommer att må mycket bättre när jag har en eller två tänder mindre i munnen.
Men jag har alltså en normal lever. Den här äldre och mer erfarna vetten Lennart tror, precis som matte, att mina plötsligt höjda levervärden var antibiotikabiverkan. Inte alls ovanligt sa han, och dessutom kan tandproblem också ge höga värden.
Det var lite läskigt när dom liksom vände omkull mig, märktes tydligt att det minsann inte var första gången!! Men dom fick verkligen ta i!
Fast matte var med som tur var, och väl på-sidan-lagd skötte jag mig perfekt! Det gjorde faktiskt inte ont alls, var mest bara konstigt.
Sen åkte vi och badade. I Yngern, fast inte vid favvostället för där får jag inte vara förrän i september.
Vi gick en sväng i skogen också, och jag åt några blåbär.
Sen badade jag en massa mer.
Och rullade.
Men jag är mig inte lik. Det fattas en massa päls, och jag ser inte riktigt ut som en jappe ska, inte från sidan. Men vad gör det säger matte, jag är ju i alla fall världens finaste! Och vi är väldigt glada idag. Smolken ska snart vara väck, de också. Och sen är jag ju nästan som ny!
TACK alla snälla, goa, rara, för all tass- och tumhållning!
Ni ser - det har ju hjälpt mig!
