onsdag 6 januari 2016

Åter till vardagen

Tiden, den bara går och går. Liksom utan hänsyn... Och helgerna försvinner.Men än finns julen kvar, t.ex. i det här fönstret.





Julen har begåtts, med bl.a. extra kärt besök av barnbarnet som bor i Toronto.

Ny fikamugg har jag också fått, av barnbarnsbarnet. :) I den smakar kaffet gott.





I samband med något helt annat dök den här kamraten upp! Av någon konstig anledning har jag inte gjort mig av med den, en rävboa! I sina mycket unga dagar bars den tydligen av min mamma!
Jag tog hand om den, när jag och syrran tömde lägenheten. 

Ett synnerligen groteskt mode! Titta, till och med klorna är kvar, intakta!! Hur tusan kunde man gå runt med en sån här grej runt halsen!?



Jag har inte lyckats slänga den stackars räven i soptunnan, så någon föreslog att jag skulle begrava den! Lät ju utmärkt, bara att invänta tinad jord. :D

Myse visade sig vara av en helt annan åsikt. Han har bestämt att räven är hans bästis! Sover gärna bredvid den, tvättar den lite ibland, tassar ibland till den lite försiktigt, tass mot tass, liksom. Som vanligt klickbilder.





Myse har plötsligt blivit väldigt mycket knäkatt. Framförallt när matte sätter sig framför datorn. Hehe, här är datorns kamera för första gången i bruk. Trodde jag kopplat ur den, efter att den för länge sedan nästan skrämde slag på mig. Vad i herrans namn var det för ett vettskrämt spöke som plötsligt dök upp på skärmen... men så kände jag igen kläderna... 



Helgerna har gått utan kamera. Den har helt enkelt totalt glömts bort! Nyårsafton tillbringade för övrigt jag och Kasper i bilen, Kasper i sin bur ordentligt omstoppad med ljud- och ljusisolerande täcke. Han grips ju av panikartad dödsångest när det smäller och sprakar, även på långt avstånd. Ett darrande, skälvande knyte med ögon som jag inte står ut att se. Så vi ger oss numera ut på sörmländska motorvägar både valborgs- och nyårsafton. Just motorvägar låter ju även matta slappna av, där bakom ratten. Breda och dubbelfiliga, inga överraskningar.

Det är kallt, för närvarande 16 minusar! Kaminen brinner och brinner, just nu får den hjälp av elvärme i vardagsrummet.  (Och tack och lov för motor- och kupévärmare i bilen.)

Men solen skiner en och annan dag, och Kasper är lycklig över snön. Jag också, så länge det inte blir mer än så här (men det blir det, Snart. Massor enligt SMHI.) 








Som ni ser, så lever vi fortfarande, allihop.
 Ska verkligen försöka bli lite mer aktiv på bloggen. 
För jag vill ju faktiskt inte förlora mina bloggvänner!! 

Och så önskar jag er alla ett Gott Nytt År.


14 kommentarer:

  1. SÅ roligt att höra från dig!
    Det där modet... tja vad säger man!?! Men nu fick ju ändå den stackars räven lite kompensation genom att bli bästa kompis till Myse. Härlig bildserie!
    Fast datorbilden var fusk... jag ser bara Myse jag! ;)
    Även om du har hittat en annorlunda metod för att klara fyrverkerieländet så är det förfärligt att det ska behövas, stackars, stackars Kasper och alla andra skotträdda hundar/djur. Här lät det ovanligt mycket i den klara natten så det ar väl enda gången jag var tacksam över att Embla inte finns längre. Ankan bryr sig inte alls.
    Så fina snöbilder med Kasper! Men desto förfärligare att det ska bli mer snö. Vill, VILL inte. Fast idag åkte jag skidor och skottade, skottade snö - ledbruten nu!
    God fortsättning på 2016 och hoppas så på nya inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill inte heller ha mer snö. Verkligen inte. Faktiskt hellre kyla.
      Det är verkligen härligt att se Myse tillsammans med Herr Räv. Om än lite makabert. :)
      Jag såg att texten blivit rejält omstuvad i inlägget, duktigt av dig att tyda den... Tror jag har rättat till det nu.
      Jädrans dator, jag kan inte längre koppla bort touchplattan när mus är inkopplad, så rätt som det är så bara händer de mest märkliga saker. Fruktansvärt irriterande, men den nya drivrutinen Asus skickat mig går inte att installera. Just nu orkar jag inte bry mig, får försöka hålla fingrar och handlovar i styr.
      Jag kommer säkert att fortsätta göra inlägg då och då.
      Och så hoppas jag att 2016 blir ett bra år för dig. För alla. Det är en turbulent och oroande tid vi lever i!
      Berit E

      Radera
  2. Jag vill minnas att min farmor också hade en rävboa bland sina saker, såg inget trevlig ut! Men hellre att Myse får sig en lekkompis en stund, känns som ett mer naturligt användningsområde än för oss människor.

    Annars låter det som du haft en mysig jul och hunnit med att träffa nära och kära och vilken härlig mugg!

    Skönt att nyår är över för den här gången, även om jag själv har hundar som inte bryr sig så mycket så är det tufft för alla som blir rädda. Tim höll på att bli skrämd i år då några ungar sprängde en brevlåda ca 10 meter ifrån där han och husse gick nattrastning, otäckt! Som tur är lät han sig mutas av hussens godis och verkar inte blivit rädd... är glad att det inte var Ina, hon hade nog reagerat värre hon som är mer reaktiv av sig.

    Önskar dig och de fyrbenta ett fint 2016!

    SvaraRadera
    Svar
    1. De här fyrverkeri- och smällarhelgerna är verkligen obehagliga, när man har en hund som Kasper. Han är för övrigt lika totalt panikslagen inför åska, och noterar ögonblickligen en blixt på himlen. Kryper ihop och skälver i ett hörn nånstans, under någon möbel.
      Nåja, nu ska det väl vara lugnt ett tag. :)

      Låter förresten inte alls kul, att någon sprängde en brevlåda. Det skulle nästan kunna skrämma mig också.
      Hoppas att ni alla också får ett fint 2016!

      Radera
  3. Gott att höra att ni alla kosar er trots kylan. Här snöar det ymnigt just nu och termometern visar -10. Klagar inte alls -är det vinter så är det. Fryser gör inte vi på landet med egen kamin och loggs att mata den med. Bra motion får man också... utan dyrt gymkort.

    Rävboan skulle jag också begrava, viken bra idé! Hur kunde man spöka ut sig med en hel djurkropp nästan.

    Roligt att se din korta kalufs, ser ut att vara en väldigt bra klippning, jag känner direkt att jag måste göra något åt mina vildvuxna testar.

    Önskar dig till sist Gott nytt år 2016 Ja må vi leva i sega gummors gemenskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar varken snö eller kyla, men tacklar trots allt vintern ganska bra. :) Så länge allt annat funkar. Att vattnet inte fryser, strömmen inte går osv. Och - förlåt om jag tjatar - men jag välsignar dagligen mina loggs! Törs inte tänka på hur jag annars skulle klarat mig. För krafterna är INTE sådana de var för 10-15 år sedan.
      Håret är dessvärre inte fullt så kort som det er ut på bilden, är nog dags här också att besöka en klippare!
      Ha det gott du också, vi fortsätter väl att sega på... ;)
      Berit E

      Radera
  4. Så trevligt med ett livstecken, började fundera igen om det hänt nåt.
    Sån där otäck rävboa hade min farmor, tack o lov försvunnen sedan urminnes tider. Vidrig kyla går ju inte att göra nåt trevligt. Snön som ska komma kan också hålla sej borta.
    Fast jag ska visst få en bra dag i morgon säjer matte, träffa mycket efterlängtade

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så himla roligt att du tydligen får en riktigt bra dag i morgon! Vet du, det får jag, eller åtminstone matte också. Barnbarnet som bor på Filippinerna vill umgås med sin mormor och så klart med mig också. Så han lånar en bil och kommer hit i morgon. Matte är jätteglad!
      Kasper

      Radera
  5. Det ser alltid så hemtrevligt ut hos er och kaminen är nog glad att få lite hjälp från elelementet när minusarna ökar i antal. Nog kan väl Myse få behålla Herr Räv som extrakompis även om det är omodernt med såna. Jag har fått en pipisboll i form av ett katthuvud och låtsas att det är en riktig katt. Kasper ser ut att trivas i snön och kommer säkert att uppskatta några fler decimetrar... Kramis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. De där flera decimetrarna - matte vill inte ens tänka tanken, hälsar hon! Knappast jag heller, för jag har ju inte lika långa vackra ben som du. Jag drunknar lättare i snön.
      Klart Myse får behålla Herr Räv, som äntligen efter kanske 80-90-100 år tycks ha funnit sin rätta plats här i livet. :D

      Radera
  6. Men vem är den absolut snyggaste och grannaste hunden i snö om inte du Kasper :D Underbart att få se så fina snöbilder på dig :)
    Myse är också en himlans söt liten en, och tänk att Myse fått en extra vän att ta hand om så :D Den där räven kanske aldrig blir begraven när plusgraderna kommer, Myse kanske rent av ber Kasper gräva upp den igen ;)
    Nospussar på er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Matte har lovat Myse att han ska få behålla räven som bästis. Väldigt ofta ligger de tillsammans och sover. Bra, för jag har nog av att hålla koll på matte och framförallt alla katterna - tycker inte att jag ska behöva hålla koll på nergrävda rävar också... :D
      Nosis tillbaks! ;)

      Radera
  7. Hallå!!!!!!!!!!!!!
    Kasper med matte och katter var håller ni hus????????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har vi äntligen visat att vi åtminstone lever. :)

      Radera